Borough Market, Wicked och ändlöst flanerande

Min käre far var som sagt i London över helgen för att hänga med sin coola unge (alltså jag). Vi började lördagen med att åka ner till Borough Market vid London Bridge.

 

Det är en fantastisk matmarknad som man bara måste besöka om man är i London. Det är lite makabert med alla döda djur som hänger överallt, men jag som pesciterian tycker ändå det känns mycket bättre att titta på lite skjutna fasaner och bambis från de närliggande skogarna än att gå förbi köttdisken med tusen kilo blandfärs på ICA.

 

Alltså jesus i min lilla låda vad det doftar gott! Munnen vattnas galet mycket.

 

Vill köpa allt och laga en festmåltid för alla mina kompisar.  

 

FAKTA; Precis utanför självaste marknaden ligger en blomsteraffär som heter "Chez Michele" (typ) som var ingången till Läckande Kitteln i filmatiseringen av Harry Potter och fången från Azkaban.

 

Det glömde jag förstås ta kort på, pga var upptagen med att dregla över kantareller... 

 

...all världens sorters färskpressade juicer...

 

...alla bakverk... 

 

...oliver...

 

...gubbar... eller va!? Nej.

 

Men allt bröd! Åh allt bröd! Vill liksom bara äta bröd och ost resten av livet! 

 

Bästa med marknaden är att det finns smakprov av nästan allt så man behöver egentligen inte köpa någonting. Man kan glatt flanera runt, smaka på bakverk, ost, bröd, bullar, korv (om man tycker döda djur är skoj) och marmelader.

 

Pappa och jag åt varsin engelsk paj (som jag glömde fota för jag var så hungrig) och jag dog lyckodöden över att de hade vegetarisk gravy. DET ÄR JU DET GODASTE SOM FINNS! Vill liksom ha en kanna och bara dricka det! 

 

Mätta och belåtna skuttade vi vidare till Monmouth Coffee där de har Londons, nej, Englands absolut godaste kaffe. Jag bestämde mig för att göra ett kort uppehåll i mina dissa-koffein-fasoner för att smutta på en del av himmelriket.

 

På lördagar går kön långt runt hörnet för att komma in, men när det är soligt som i lördags är det nästan bara skönt att vänta... 

 

...det finns liksom så mycket fint att titta på. 

 

Dessutom får man en gratis shot av dagens bryggkaffe när man väntar.

 

 Det doftar helt gudomligt där inne och personalen är sjukt trevlig.

 

Till exempel den här tuffa baristan med snygga bågar. 

 

Med the koffeinrus of my life sa vi hej då till Borough för att åka till Oxford Street och titta på kostymer till farsan.

 

...men det blev bara ett skärp och en ölpaus för att vila trötta fötter. 

 

...och dricka världens bästa dryck förstås. 

 

Vi åkte hem till Angel för att kika på lördagsmarknaden i Camden Passage.  

 

Där kan man hitta alla märkliga antikviteter man kan tänka sig. 

 

Ungefär hälften är skräp men det bryr jag mig inte om. Jag älskar ju pryttlar, manicker och fina saker. 

 

Så som gamla fotografier... 

 

...och schyssta skallar/horn.

 

Det bästa med att ha föräldrar på besök är all den goda maten man får äta. Helt plötsligt är det liksom helt okej att äta ute tre gånger på en dag och dricka milkshakes som kostar lika mycket som en middag.

 

Pappa Björn.

 

Vi satt på Byrons övervåning för att ladda batterierna. 

 

...MATEN!!! Jag åt courgette fries som är zucchini rullat i parmesan och sedan friterat. HALLELUJAH! 

 

Till det smaskade jag på en portobelloburgare med grillad paprika, babyspenat, tomat, cheddar och aioli. 

 

På kvällen åkte vi till Victoria för att se Wicked. 

 

Jag har inte varit på musikal på jättelänge och var mer än taggad.

 

Det var verkligen en häftig show, synd att man inte får ta bilder. Defying Gravity har suttit fast i mitt huvud hela tiden sen i lördags.  

 

Under natten stormade det rejält, men på morgonen kom solen fram och vårvindarna blåste oss till Camden. 

 

Har inte varit på Camden Market på flera månader och hittade massa grejer jag ville köpa. Lyckades avstå från diverse trasmattor och drömkjolar men kunde inte låta bli att slå till på ett par kuddar (ska visa sen). 

 

Efter att promenerat runt hela London (typ) på mindre än två dagar värkte benen rejält och vi slog oss ner på The Duke Of York i Angel för en sista måltid innan pappa var tvungen att åka till Heathrow. Pappa åt en rib steak pie som var större än hans huvud och jag göttade i mig massa fish & chips (älskar att känna mig som turist i min egen stad).

 

Det är verkligen så jävla bäst när familjen hälsar på. Man hinner liksom precis hinna sakna tillräckligt mycket innan det blir dags för nästa besök. Tack gulle-pappa för fin helg!

Lite senkommen kommentar kanske men...vad är bättre än att få vara i London en hel helg med min älskade unge:)Så många fina stunder och minnen och sen alla kanonbilderna-love you Kattis!