Badbloggen
Här i badet leker jag med töntigt mycket skum och tänker på hur viktigt det är att bada ibland. Inte för att bli ren, utan bara för att det är kul och mysigt.
En schampooflaska flyter förbi och jag tänker att den måste vara en ubåt.
Längtan
Vintern känns tung.
Jag vill ha sommar.
Sommar och de här skorna från H&M.
Just nu
Naivt nog trodde jag att det inte skulle ta ett så hårt tag om mig den här gången. Det är trots allt tredje gången jag går igenom det här, men ändå kom slaget som en tegelsten i skallen och en kniv i hjärtat. Mörker, mörker, oändligt mörker, men ändå ett löfte om ett tröstande ljus någonstans längre fram. När allt är slut är ljuset där. Vackert, majestätiskt och nästan luddigt. Men hur glömmer man de platser där ondskan är så svart att mörker är bländande i jämförelse? Det går inte.
Därför sitter jag här nu som en galning och håller boken hårt mot mitt bröst, i väntan på att den ska klappa tillbaka mot odjuret där innanför bröstkorgen som så desperat försöker bryta sig ut för att visa att det blöder. Den tjocka pärmen blir varm av min omfamning men vaknar ändå inte till liv. Lika livlös är föremålet som det alltid varit. Det enda som skiljer den nu från förut är fuktiga fläckar på sidor som redan blivit regnad över med sorg för länge sedan.
Jag betraktar den och den stirrar tyst tillbaka. Hur levande var den inte när jag förtvivlat torkade ansiktet med tröjkragen, för att gråten fylldes på så snabbt att jag inte såg orden som jag väntade på skulle leda mig till det fruktade men efterlängtade slutet? Den var mer levande än mycket jag känner till. Den är slutet, den är allt.
Kanske är det fel att älska något påhittat så här mycket, men jag gör det ändå.
Det där med kärlek och att älska är jävligt obskyrt ändå. Man får nog tumma lite på reglerna om man vill.
Sluskdöden och hans vänner
I mitt sluskiga rum ligger jag på mage och grymtar oförståeliga bakisord som en riktig slusk. För en dryg timme sedan samlade jag oheligt mycket kraft för att orka släpa mig till badrummet där min spegelbild var så skräckinjagande ful att den hade skrämt även de modigaste av hjärtan. Ansiktet var som tömt på färg, pannan så där blekvit som pannor bara är i gamla romaner när någon ligger inför döden.
Mein Gott, den här bakfyllan mördar mig. Här i mitt illaluktande tonårsrum dör jag långsamt. Jag som skulle dö en hjältedöd i couture dör nu en sluskdöd i smutsig morgonrock som bara riktiga sluskar gör.
Shit-scheisse, sista veckan som tonåring och jag känner redan hur ungdomsglöden lämnar min kropp och ersätts med något tärt och härdat. Japp, det är 20-årsdöden som flåsar mig i nacken och han följs tätt av 30 årskrisen, klimakteriet och dödsdöden.
Ack den smärtan att bli gammal.
Det korsfäster mig.
Bara barnet
Jag är fett ovuxen och försöker dölja det med att ha på mig en skjorta.
Jag lyckas inte.
Jag, minus den coola tishan.
Vem kommer vara ensam på alla hjärtans dag?
Förra alla hjärtans dag jobbade jag på ett café och serverade förälskade idioter kärleksbakelser hela dagen. Väl hemma satt jag ensam i soffan och tittade på Skating With Celebrities med en flaska gin till tröst. Sannolikheten att det scenariot upprepar sig är jobbigt hög, men jag antar att det är bäst att omfamna mitt öde istället för att bli besviken när sagoslutet inte går i uppfyllelse.
Torsdag, Donnerstag, Thursday.
Någonstans mellan nummer ett och nummer sist kom jag på att jag älskar torsdagar. Det är knäppt eftersom det är en lögn. Däremot älskar jag öl på torsdagar, det känns nämligen sjukt värt.
Nu innan läggdags väntar Harry Potter, oändligheten och kanske lite mer.
Man vet aldrig när det gäller HP.
Min alldeles egna Tomas O'Malley
Och såklart lilla karatehunden.
Livet med Harry
Igår kväll somnade jag kvart över nio, med näsan i Dödsrelikerna. För en tjej som aldrig somnar innan klockan tre på morgonen är det en riktigt stor bedrift. På något sätt måste det varit så överväldigande tryggt att insupa massa Harry sådär på kvällskvisten att hjärnan fick fnatt och stängde ner hela systemet.
Nu känner jag mig sanslöst utvilad och ruggigt taggad på att fortsätta läsa, men årets finaste dag chillar utanför mitt fönster så det är nog bäst att jag kravlar mig ut ur min mörka grotta och smakar på solskenet.
Titta! SOOOOOL!
Kaffedagar
Sen har jag inte gjort så mycket mer.
Jag måste skaffa ett liv med lite mer innehåll.
Önskedröm för stunden
Dior. Åh. Dior.
Alla vill pussas och kramas
Framför allt jag.
Livet, ångesten, allt 2.0
Visst är det trevligt att umgås, men mest deppade vi över att vi inte vet vad vi ska göra med våra liv. Snart två år efter studenten inser vi båda att det där kallet vi alltid letat efter inte går att hitta på beställning, inte ens när man reser runt jorden, lever livet eller krälar sig i skolkorridoren.
Vad de flesta gör när de inte hittar sitt kall är att de faller tillbaka på deras naturliga begåvning (vi bortser från alla som alltid fattat att begåvningen är kallet). Problemet med mig är att jag inte har någon naturlig begåvning som är tillräckligt stor för att ta mig någonstans. Ingen vill ha en barncykel med stödhjul när alternativet är en schysst flashig mountainbike med flames.
Vad de flesta gör som befinner sig i min situation är att de accepterar deras brister, tar ett jobb inom dagligvaruhandeln, jobbar ärligt, hårt och blir nöjda. De lär sig uppskatta de små sakerna i livet som semester, en extra påse chips till fredagsmyset och när kassörskan bara tog betalt för en liter mjölk när du köpte två.
Problemet med mig är att alldeles för många års läsande av TUNG litteratur och en stark förkärlek till smal film har lett mig till att tro att jag är för överintellektuell för att nöja mig med ovanstående exempel. Vilket är helt bisarrt eftersom jag egentligen är ganska puckad (överdrift, jag är inte puckad, min hjärna är bara outhärdligt medioker) och framför allt lat. Jag är ju tjejen som googlar meningen med livet.
Så vad gör jag?
Jag läser årshoroskopet i Elle och hoppas på att det är fakta.
"Nu kan du äntligen se klart igen"
Mina tankars källförteckning består av Flashback och Elle, visst märks det att jag älskar fakta?
Själ till salu
Det blev för mycket i natt och jag funderade på lösningar. Den bästa idén jag kom på var att jag skulle sälja min själ till djävulen, men jag visste inte riktigt hur det fungerar och vad det har för konsekvenser. Så jag googlade fram svaret!
De bästa svaren hittade jag på flashback där diverse satanister, nattmänniskor och bokmalar klottrat ner alla inputs om hur man skriver kontrakt med djävulen. En kille berättade om hur en man hade sålt sin själ på E-bay. En restaurang köpte den.
Någonstans efter den kommentaren blev jag påmind om att jag är dum i huvudet och måste ge upp mitt gogglemissbruk.
Musikmaskinen
Jag kan uttrycka mig när huvudet tillåter att lyssna på det knäppa vilda hjärtat som slår för hårt hela tiden. Klappmaskinen jobbar hårt men den skriker mest KÄNSLOR KÄNSLOR KÄNSLOR, därför måste allt översättas av det där vettiga som oftast bor i skallen.
Imorgon spelar jag in en video så ska ni få se lite av det senaste.
Tillfälligt utbrott, dags att vädra lite.
Präktiga prettobrudar med äckliga skjortor och vidriga överlägsna leenden är så vansinnigt irriterande att jag vill klösa ögonen ur mig och vända ut och in på min mage, eventuellt hänga mig i mina egna tarmar.
Can't stand them!
Ville bara säga det. Annars kanske jag gör ovanstående.
Det vill ju ingen.
Eller?
Mortia Adams... en kvinna i min smak.
Mat
Jag hade tänkt att jag skulle ta fina bilder på den fantastiska maten jag lagade igår, men jag glömde såklart bort det och åt upp allt istället.
Det blev en bild på okokta haricot verts och en ogräddad paj.
04:10
Vaken ur matkoman
Nu gör jag mig redo för nästa kalas och har kanske tagit mig lite väl mycket vatten över huvudet när jag lovade att laga trerätters.
Oops!
Titta! Jag är en gullig liten enhörning!!!
Jazzkatt i badet
Tja tja bloggen!
Här ligger jag i badet med överdimensionerat mycket badskum och lyssnar på sköna donnors undersköna stämmor. Livet känns alltid lite finare när jag får ta mig tid till att bada mitt på dagen och framför allt när jag gör det i sällskap av en helt fantastisk playlist.
Husmorsfasoner
För 2 portioner behöver du:
1 sötpotatis
2 små potatisar
1 morot
1 liten lök
1 tärning grönsaksbuljong
Peppar & Salt
Vitlök
Gör så här:
Hacka allt (morötterna lite tunnare för de har längre koktid) och lägg ner det i en kastrull. Fräs allt i lite olja och häll sedan på en liter vatten. Dumpa i buljongtärningen, kryddorna och låt koka under lock tills grönsakerna är megamjuka. Mixa sedan soppan slät med en stavmixer, rör ner en gnutta gräddfil (eller creme fraiche) och kanske lite färsk timjan.
Sen är det bara att servera och äta!
Skrivkramp, värsta sabotören.
Att drabbas av skrivkramp är det värsta som kan hända klockan två på natten när man inte kan sova för att huvudet är fullt av tankar och fingrarna fulla av ord som bara väntar på att hamna på papper. Ett huvud så fullt att den trycker fram en fem centimeters utväxt av råttfärgat hår och fingrar så fulla av iver att naglarna spricker.
Skrivkramp är en infektion, en död, en torka. En av allt som jag helst inte vill ha i min kropp är skrivkrampen i ett. En infektion som gör mig rastlös och arg.
Min skrivkramp förlamar och förgör mig. En infektion vars antibiotika stavas w-h-i-s-k-e-y (och vissa dagar öl, vin eller hostmedecin), men sällan botas helt.
Förbannade skrivkramp, jag vill ju skapa STOR musik.
Håll käften, det här är mina problem!
Nästa vecka ska Albin till Paris och njuta av den franska förvåren tillsammans med snygga kompisar. Snacka om att jag är dödsavis, men han lovade i alla fall att skicka en bild på ett franskt snyggo eller Eiffeltornet. Det får vara någon slags tröst.
Fakta?
En del är för dumma för att ha ångest, det är smart.
Nu har mitt hemsläp dragit efter att vi ätit finfrukost och gosat lite. Snart ska jag ut och njuta av den sista soltimmen, för det är ju helt fantastiskt påskväder där ute.
ÅSSOM!
Bild snattad från Onekligen, den får vara min ledstjärna en dag som denna när jag tvärskiter i att jag är arbetslös och vägrar söka jobb för min egen hälsas skull.
Hemsläp på en tisdag
Elina är till exempel det finaste som finns. Hon har världens snyggaste tatuering och är kanske det gosigaste jag vet. Ikväll ska jag låta henne vara lilla skeden, mest för att hon flyttar på fredag och för att jag gör nog allt för henne.
Nu ska vi mysa i mina mysigaste pyjamastrasor och titta på Disneyfilmer.
Jag ska måla hela världen lilla mamma
Idag var det visst väldigt mörkt och grått ute, det botar jag med att lyssna på sjukt mycket punk och äta en burk solskensfärgad majs.
Nu drar jag och min knäppa frisyr till Myrorna!
C YA!
PUSSOSNUSK
Tips!
Om du vill göra det extra bäst kan du titta på den tillsammans med din katt, precis som jag gör.
Ryktet går...
Ryktet går att Darth Vader är ute i pulkabacken och jagar rebeller.
När jag ska festa och tänker på dig
Hur fin är inte hon liksom? Lyssna på vår lista "när jag ska festa och tänka på dig".
Allt varmt som finns i magen
Jag sitter i soffan med en kopp varm choklad. Jag tänkte att den skulle få hänga nere i magen tillsammans med den jättesköna magkänslan som flyttade in för några timmar sedan.
Helt plötsligt blev livet väldigt spännande.
Harry, you break my heart in two..
Problemet med mig och karlar är att jag aldrig kommer älska någon lika mycket som Harry Potter.
SUPER FUN TIME
Visst är det så vi gör?
Dödsförälskad
Idag har jag druckit en liter pucko (=varit bakis) och tittat på världens finaste lägenhet. Världens finaste lägenhet är väl kanske egentligen inte världens finaste lägenhet, men den var så toppen att den helt enkelt måste vara världens finaste lägenhet. Den hade allt förutom balkong och sovalkov (vilket egentligen är det enda jag behöver), men det gör liksom inget för de hade en tomte som bodde i trapphuset och en toppenmysig innergård.
Här är anledningar till varför jag är dödskär i den här lägenheten:
1. Läget, Hornstull.
2. Stort kök
3. Klädkammare
4. Möblerbar hall
5. Jättefint trapphus med röda dörrar
6. En liten tomte med egen dörr
7. Fina tapeter
8. Jag kommer få plats med mitt piano
9. Det tar fyra minuter att gå till Judit & Bertils
10. Det ligger precis vid vattnet
Anledningar till varför det skulle kunna bli ett kämpigt förhållande:
1. Ingen balkong
2. Ingen sovalkov
3. Fult golv i hall och kök
4. Ingen duschkabin
Pappa i bilen på väg hem "Blev du så där varm inombords nu?". Svaret är självklart ja, hur kan man inte bli dödsförälskad i Heleneborgsgatan liksom?
Bullen & Blixten, ett efterlängtat återbesök.
Det gör ont i magen för den längtar så mycket och mina små tassar skakar lite när jag tänker på att jag snart ska få kladda på Blixtens bullar och Bullens brunbrända bullkinder. Åh, mina vänner, äntligen hemma!
Världens finaste blixt, min lilla Emma <3
Klockan nio bjuder de på romdrinkar hemma på Holländargatan.
We Are Happy Now (LALALALALA)!
Katarina hon är snäll och glad för hon har en liten enhörningslugg idag.
Vem blir inte skitglad av det liksom?
FAB! Nu ska jag till Fridhemsplan och känna efter hur det skulle kännas att bo där.
Le Amants d'un jour
Ah oui, oui, milord! Mon dieu milord!
Kladda är typ jättekul
Oh boy, jag önskar verkligen att jag var megabra på att rita så att jag skulle kunna försörja mig på det. Tänk va toppen att jobba med kladdelikladd!
Ett skevt självporträtt, det är så där jag tänker mig att jag skulle få lov att se ut om jag var huvudroll i min egen serietidning.
Lite mer likt blev det nog när jag fyllde i lite mer, men helt likt får det itne vara, då blir det trist.
Baby är ingen baby längre
Idag är en stor dag, för lilla Pluttan fyller 18. Baby är ingen baby längre och kommer från och med idag vara enda anledningen till att ingen av mig och tjejerna får ragg längre. Jag tycker inte det är okej att 93:orna blir myndiga, särskilt inte den snygga sorten, men Pluttan är ett undantag för hon är ju toppen och kan nu äntligen vara med på alla festerna!
JA! Välkommen in i vuxengänget Plutts!
Ikväll ska vi inviga hennes lagliga klubbande med klassisk en klassisk klubbnatt på BPO. Åh tänk när man var 18.
Nedräkningen börjar... nu?
Jobbsökandet börjar gå mig på nerverna, därför tar jag nu en schysst kafferast och funderar på hur jag ska fira min födelsedag.
Jag kom på igår att jag faktiskt fyller år jättesnart och istället för att drabbas av åldersnoja och panik tänkte jag göra mitt bästa för att välkomna den stundande ålderdomen med öppna armar och sjukt mycket pepp.
Oavsett hur den firas är den här tårtan ett måste! Snacka om världens finaste motiv från världens bästa film, filmen UPP.
Ölen, livsglädjen och vännerna.
Livet, ångesten, allt.
Ungefär två gånger om dagen vill jag bara ge upp alla försök till att förverkliga mina drömmar och be någon annan bestämma åt mig vad jag ska göra med livet.
Problemet är att ingen säger det jag vill höra.
Idag en dag
Första halvan av min dag bestod av lyrisk lycka och den andra var en mördande mardröm. Nu sitter jag någonstans här och försöker låta båda sidorna ta hand om varandra. Plus och minus brukar väl bli noll?
Tidsmaskin
Vi hörs när jag vaknar på rätta sidan.
I brist på ork satte jag upp håret i en boll istället för att reda ut Sveriges (för stunden) trassligaste trassel och helt plötsligt tidsmaskinade jag mig iväg till tvåan på gymnasiet. På den tiden var håret alltid i en tuffsig boll och min stora vita monki-tisha var nästan det enda plagget jag använde. Ni som kände mig då- visst är det likt?
Rocken lever
Saker som verkligen är viktigt
Där på mitt drömnattduksbord ligger nog första utkastet till min andra roman, ett brev från en älskare på andra sidan jorden, ett fotografi av mannen jag älskade mer än livet självt (mannen som jag var tvungen att lämna för jag var alldeles för svår, men jag älskade ingen annan efter honom), två tuber treo, Ariel av Sylvia Plath, min dagbok och en flaska whiskey.
På mitt nattduksbord just nu: fem flaskor parfym, två ljus, en Kung, en halv flaska Jameson, smink, ett glas vatten, häftmassa och en deodorant. Jag antar att whiskeyn tar mig närmare mitt drömmål, men en flaska wirre på en dödscool författarinnas bord är en självklarhet medans den nu i en 19-årig arbetslös tjejs flickrum bara känns som ett steg mot ungdomsfängelse och död innan 30.
Fast det kanske är i finkan jag skriver ihop min första roman. Man vet aldrig med sånt där.
Trettondagsdöden
Jag slåss mot våndan och den oändliga ensamheten
Vuxenfest är helt klart ett vinnande koncept. Särskilt när det är hemma hos familjen Brundin.
Den här natten ger jag till kärleken,
det gör jag alltid.
Cocktail Wednesday
Klockan tre var jag hemma hos pappa och Carin, där blev vi bjudna på smaskiga snittsaker...
...och drack cava (för det får man tydligen dricka klockan tre även fast man inte är i Spanien)...
...sen kom jag hem och tyckte att det var en jättebra idé att göra tryfflar...
...och medans allt stod i frysen smiskade jag ihop en smarrig cocktail...
Först mixade jag ihop frysta hallon med gin och mangojuice, sedan toppade jag med torr päroncider.
Det blev godare än mörch, jag måste helt enkelt vara bäst i världen på att göra cocktails.
Nu är tryfflarna snart klara för inslagning, de ska nämligen med som present till partyt jag ska på hos Jakob och Petra.
Då blir det mer drinkar.
Åh vardagslyx, jag älskar dig så.
Mitt känsloregister
När gulliga djur dör...
När Dobby dör...
När jag tror att ett gäng plastleksaker ska dö...
Jag vill köra en mustang genom öknen
Vilket självplågeri det är att lyssna på en sommarskiva när vintern precis börjat.
Äh, sommaren är överskattad!
Tomma löften #5
Tävling
För att vinna tävlingen behöver du tipsa mig om ett schysst jobb, bästa tipset vinner.
Priset är en öldejt på Dovas med mig.
Om du tycker att tips är lite mainstream och istället ger mig ett coolt jobb blir det en öl på Riche eller Mvseet!
Må bästa tips vinna!
Tomma löften #4
Åh men det är äckligt svårt att sluta titta på dr. Quinn när Sully är så förbannat hunkig.
Tomma löften #3
Spendera mycket mindre tid på internet.
...
Tomma löften #2
DOH!
Man vet att man är för ofta på Dovas när killen i baren langar en björnkram när man ska gå och sedan säger "du är en av de allra bästa kunderna".
Tomma löften #1
Antingen måste jag erkänna att jag är världens största exhibitionist eller sluta posera i webkameran.
Jag vill verkligen sluta, tänk all tid jag skulle spara och tänk allt spännande jag skulle kunna fylla ut den tiden med. Inte bara skulle jag ha tid att rocka oftare, jag skulle kunna rädda världen och kanske lite mer, men det går inte att sluta, det är fan omöjligt.
Den första måndagen
Jag har inte lämnat kvarteret sedan nyårsafton och tänkte väl att det är dags att jag tar mig i kragen. Nu är det dags att köpa nytt busskort, göra milslånga listor med tomma löften och ta en titt på hur 2011 faktiskt ser ut från någon annanstans än mitt fönster.
Bloggåret börjar imorgon
Tick-tack, tick-tack... tack jag vet.
3, 2, 1, NEJ INTE ÄN! INTE ÄN.... NU! NU! NU!
2011
Idag när ni alla sov sött och bakfylledrömde om pizza var jag nere på Willys och jobbade. Några timmars inventering med 100% ob-tillägg kändes ganska värt trots ömma leder och supertungt huvud, bakis kan jag ju vara nu, äta pizza kan jag också göra för den delen.
Igår var förresten toppen, jag lägger upp bilder lite senare. Nu ska jag titta på Dr. Quinn.
Puss.
