Påskäggsbrallan
Titta vad jag har köpt!
Ett par paisleybrallor i mjukaste bomull.
De känns som ett litet ballare alternativ till mjukisbrallor och är tillräckligt snygga för att man ändå ska kunna dra ner till affären utan att skämmas öronen av sig för att man fortfarande har mjukisar på sig.
De är galet sköna och jag vill aldrig ta av mig dem! De finns på Primark för 9 pund om någon annan är sugen på att haffa ett par likadana. Jag köpte i en storlek större än vanligt för jag tycker det är tufft med baggy brallor, men de är säkert snyggare om de sitter tajt (eller de ser nog i alla fall mer ut som riktiga byxor).
Det omåttliga habegäret
Känner just nu att jag vill ha en himla massa. Går förbi saker på stan och tänker "det där måste jag ha" och känner i hela kroppen att varenda fiber kommer smulas sönder om jag inte får den där kaninformade äggkoppen eller den där koftan med taxvalpar på.
Jag inser såklart att det inte är hållbart och gör som alla normala internetperzoner gör i dessa krisande stunder; en lista på saker jag suktar efter.
Jag inser såklart att det inte är hållbart och gör som alla normala internetperzoner gör i dessa krisande stunder; en lista på saker jag suktar efter.
Att vara duktig på att fläta håret och sedan vara snygg i det. Helst vill jag också ha lika långt och tjockt hår som på första bilden. Tänk va läckert att svassa runt med en midjelång fläta, lika tjock som ett litet träd.
Måste ha den här bilden som affisch.
Ett skepp lastat med en massa inspiration vore också ganska fett så jag kan skriva alla de där hitlåtarna alla väntar på.
Vill bara vara så här snygg i allmänhet och ta bilder i romantiskt eftermiddagsljus. Känner inget större behov av att traska omkring i underkläder med blomster i käften.
Vill riva ut allt ur mitt rum och fylla det med saker från Urban Outfitters hemavdelning. Hur fin är inte den här gula drömmen?
Vill vara med i Moonrise Kingdom. Vara på rymmen, dansa på stranden, hångla för första gången och vara på äventyr.
Eventuellt bara försvinna i en vecka och bo i ett tält vid vattnet och bara vara. Så ja...campa tror jag det kallas.
Vem vill inte ha en mopshörning att gosa med?
Läsa spännande böcker tills ögonen trillar ut. Har inte läst klart en bok på flera veckor, har liksom inte haft ork och nu när jag har tid för sträckläsning har jag liksom ingen lust. Hallå läslusten!!!! VAR ÄR DU?!?!
Ha LOTR-maraton och när alla tårar gråtits klart vill jag titta på allt extramaterial.
Dansa. Jag vill dansa tills jag får ont.
Vill så himla gärna ha ett piano. När jag var hemma hos Thea och Nigel grät jag nästan lite när jag fick spela på deras nya Yamaha. Ett riktigt piano har liksom en själ som ett digitalpiano aldrig kan efterapa, oavsett hur bra det kan låta. När vi fortfarande bodde kvar i pappas hus på fågelvägen kunde jag sitta i flera timmar när jag var ensam hemma och bara låta fingrarna hitta på precis vad det var de ville spela. Vill ha det så igen.
Stockholm. För första gången på väldigt länge känner jag en stark hemlängtan. Vill kramas med tusen personer, dricka öl på debaser, handla prästost på ICA, möta våren med Jakob Hellman i hörlurarna, kramas ännu mer, gosa med alla djuren, gosa med hela familjen och promenera längs med vattnet och tänka "FAN VA NAJS".
Slutligen vill jag att våren ska komma någon jävla gång. Den har smygflörtats hela jävla året och nu orkar jag inte vänta längre. Våren, om du läser det här; kan du snälla skynda lite innan jag deppar ihjäl!?
Längtan efter en makeover
Alltså ibland (ca var tredje sekund) när jag är helt less på mitt jävla ansikte, mitt trassliga hår och mina slitna kläder då vill jag bara totalrenovera allt, sätta på en 80-talsdänga och ha ett sånt där makeover-montage som de alltid har i tjejfilmer. Snurra runt i stolen, se in i spegeln och ba BOOM! Titta vilken snygging!
Tyvärr är jag alldeles för bekväm i mitt mellanblonda trassel med polsk utväxt för att orka exprimentera med något mer risky än glittersprej. Därför blev jag alldeles till mig i byxan när jag hittade den här skojiga hemsidan där man kan testa på kändisars frisyrer!!! Hur kul som helst och helt perfekt när man är för pank/feg för att testa på ett rosa svall eller chokladfärgade lockar.
Tyvärr är jag alldeles för bekväm i mitt mellanblonda trassel med polsk utväxt för att orka exprimentera med något mer risky än glittersprej. Därför blev jag alldeles till mig i byxan när jag hittade den här skojiga hemsidan där man kan testa på kändisars frisyrer!!! Hur kul som helst och helt perfekt när man är för pank/feg för att testa på ett rosa svall eller chokladfärgade lockar.
Vilken passar jag bäst i? Min personliga favorit är Zooey Deschanel-frillan, men jag tror det är för att jag så himla gärna vill se ut precis som henne. Världens snyggis jue!
Och vinnaren är...
Efter några veckors testande av olika video och gif-appar har jag hittat en favorit; VIDDY. Med Viddy kan man göra videos som är 15 sekunder långa, det finns massa snygga filter att välja emellan och man kan lätt välja vad man vill ha för ljud. Antingen inspelningsljudet, en separat ljudinspelning eller någon av låtsnuttarna från deras ljudbibliotek. Dessutom är det lätt att lägga upp på bloggen i fullt format.
Nackdelen är att det inte känns lika socialt och skojigt som till exempel Vine (följer bara Britney Spears på Viddy), men å andra sidan har jag inget behov av att löka på ännu ett socialt forum. Jag vill ju bara kunna göra fina videos till bloggen och för det är Viddy perfekt.
En titt på lilla fina Sheltone (OBS! I bakgrunden hör man lite av Let Him Be Mine som är med på EP:n).
Nackdelen är att det inte känns lika socialt och skojigt som till exempel Vine (följer bara Britney Spears på Viddy), men å andra sidan har jag inget behov av att löka på ännu ett socialt forum. Jag vill ju bara kunna göra fina videos till bloggen och för det är Viddy perfekt.
En titt på lilla fina Sheltone (OBS! I bakgrunden hör man lite av Let Him Be Mine som är med på EP:n).
En solig eftermiddag vid Themsen när jag repade med Hanna. Fatta att det här är hennes utsikt!!!
En superkort minisnutt av England som förmodligen kommer vara singeln från EP:n.
...och en bit av den superknäppa videoinstallationen på Camden Arts Centre.
Studiofuffens, kulturkul, massa bärs och fluffiga djur.
Vilket blogguppehåll! Räck upp en hand om du dör av nyfikenhet på vad jag hållit på med de senaste dagarna.
...sanningen är att jag inte gjort särskilt mycket alls. Min hjärna och min kropp förtjänade en paus från allt som jag gör annars. Vi tar en titt på bilderna från telefonen så jag kan ge en liten teaser på vad det är jag haft för mig.
...sanningen är att jag inte gjort särskilt mycket alls. Min hjärna och min kropp förtjänade en paus från allt som jag gör annars. Vi tar en titt på bilderna från telefonen så jag kan ge en liten teaser på vad det är jag haft för mig.
Jag och Felicia åt middag på hennes golv med några polare och vi fick låna några av Felicias lösmustascher. Alltså hallå! Hur hunkig är inte jag i den här gyllenbruna larven på min överläpp? Kände mig tusen gånger hetare än någonsin och blev sjukt nöjd med min supermanliga pose. Minus eyelinern är jag blott en begynnande flint ifrån att se precis ut som min pappa.
Dagen efter begav jag mig ner till Lambeth North för att repa med Hanna.
Hon skulle nämligen ha spelning på Notting Hill Arts Club senare på kvällen och jag ville såklart vara med och sjunga stämmor och spela munspel, så det fick jag.
Jag färgade Felicias hår brunt och det blev så förbannat jävla snyggt. Vad tycker ni? Håruppsättningen är inte heller dum, men den gjorde hon själv.
Det där med att jag skulle ta tusen bilder när jag var i Manchester var en överdrift. Det här är den enda bilden jag tog där man ser mer av inspelningsrummet i studion. Ganska rörigt, inget särskilt, men tusen mikrofoner och allt man behöver för att spela in som ett proffs.
På kvällarna när vi kom hem till Thea och Nigel väntade Seb på min säng och ville gosa. HUR GULLIG?!?!
Sov bredvid Nigels asfeta skivsamling och the Byrds vakade över mig.
Bästa gitarren som fick hänga med på ett hörn.
Egan; min lilla bästaste bästis. Kan inte fatta att han har blivit så himla stor, kan läsa och skriva som värsta superungen. Så glad att vi han klämma in lite lektid när vi var lediga från inspelningen.
Mitt nya favoritmantra.
Min nya favoritkatt (efter Toulouse förstås).
Blev sådär typiskt tjejig och såg saker som det här töntiga citatet och ba "ååååh jag saknar min boyfriend".
Baby Asher och nya nannyn Marie. Hon kommer från Ulm och är min nya kompis. Hur skön som helst.
Bästa killarna.
Teknikern Seadna (uttalas Shayna) med trötta ögon efter tio timmars intensivarbete.
Och här då! Thea kom in en dag och sjöng på två av låtarna! COOLERS COOLERS!!!!!! Så fett att kunna skriva feat. Thea Gilmore. Inte för att alla vet vem hon är, men alltså hur coolt är det inte att få skriva feat.!
När dagarna blev längre och tröttheten/galenskapen slog till, uppdaterade jag mitt mantra till det här.
Sista dagen i studion slog paniken till. Vi hade orimligt mycket att göra och ungefär ingen tid alls att göra det på. Såklart bestämde Seadna och jag oss för att helt plötsligt lägga till det här knäppa instrumentet på en av låtarna bara för att den såg så ensam ut i förrådet.
Såhär i efterhand är jag väldigt glad att vi gjorde det för det låter himla bra, men just då tyckte Nigel att vi var sjuka i huvudet som la till saker i sista minuten.
Sent på kvällen satte jag mig på tåget tillbaka till London. Tåget hade något slags problem på vägen och stod stilla mitt ute i ingenstans i en hel timme. Som tur var satt de här sköna brudarna bredvid mig och bjöd på vin och musik.
Tillbaka i London och lyxmiddag till budgetpris. Fick det här sparrisknippet för 1 pund och brödet (stort som ett litet barn) kostade bara 59 pence.
I skolan var alla nyfikna på hur det hade gått med inspelningen. Jag var hispig och övertrött men lugnade mig efter ett pint under håltimmen.
Fredagen kom och jag kickstartade det efterlängtade påsklovet med rödtjutskväll hemma hos Josefine. Vi förundrades över hur sjuk hela den där Tommy Nilsson/marabou-kampanjen var och garvade läppen av oss till den här sköna låten. Alltså Tommy!
I söndags gick jag och Danny till Camden Arts Center (som ligger i Finchley Road, inte Camden) för att vara lite kulturella. Den här videoinstallationen var det skojigaste jag sett på länge. Jag kunde inte låta bli att skratta och sa "but how is this any different from everytime I'm on youtube?".
Vi skuttade vidare till utställningen som var anledningen att vi var där.
Dorothy Iannones "provocerande" utställning Innocent and Aware.
Det handlade en himla massa om hennes eviga sökan efter extatisk enighet med kosmos och allt spirituellt. Väldigt flummigt, väldigt intressant och massa fina färger.
Sen blev det mörkt och vi gick till medelhavsrestaurangen Mem & Laz på Theberton Street. Jag åt spenatknyten och massa oliver och Danny åt skaldjursgryta.
Nu tänker ni kanske "oj värsta dejten, nu måste de väl ändå vara klara???" men nä! Efter maten traskade vi vidare till Camden Head (som inte heller ligger i Camden utan på Camden Passage i Angel). Vi skulle nämligen gå på standup.
Mitt nya favoritmantra.
Min nya favoritkatt (efter Toulouse förstås).
Blev sådär typiskt tjejig och såg saker som det här töntiga citatet och ba "ååååh jag saknar min boyfriend".
Baby Asher och nya nannyn Marie. Hon kommer från Ulm och är min nya kompis. Hur skön som helst.
Bästa killarna.
Teknikern Seadna (uttalas Shayna) med trötta ögon efter tio timmars intensivarbete.
Och här då! Thea kom in en dag och sjöng på två av låtarna! COOLERS COOLERS!!!!!! Så fett att kunna skriva feat. Thea Gilmore. Inte för att alla vet vem hon är, men alltså hur coolt är det inte att få skriva feat.!
När dagarna blev längre och tröttheten/galenskapen slog till, uppdaterade jag mitt mantra till det här.
Sista dagen i studion slog paniken till. Vi hade orimligt mycket att göra och ungefär ingen tid alls att göra det på. Såklart bestämde Seadna och jag oss för att helt plötsligt lägga till det här knäppa instrumentet på en av låtarna bara för att den såg så ensam ut i förrådet.
Såhär i efterhand är jag väldigt glad att vi gjorde det för det låter himla bra, men just då tyckte Nigel att vi var sjuka i huvudet som la till saker i sista minuten.
Sent på kvällen satte jag mig på tåget tillbaka till London. Tåget hade något slags problem på vägen och stod stilla mitt ute i ingenstans i en hel timme. Som tur var satt de här sköna brudarna bredvid mig och bjöd på vin och musik.
Tillbaka i London och lyxmiddag till budgetpris. Fick det här sparrisknippet för 1 pund och brödet (stort som ett litet barn) kostade bara 59 pence.
I skolan var alla nyfikna på hur det hade gått med inspelningen. Jag var hispig och övertrött men lugnade mig efter ett pint under håltimmen.
Fredagen kom och jag kickstartade det efterlängtade påsklovet med rödtjutskväll hemma hos Josefine. Vi förundrades över hur sjuk hela den där Tommy Nilsson/marabou-kampanjen var och garvade läppen av oss till den här sköna låten. Alltså Tommy!
I söndags gick jag och Danny till Camden Arts Center (som ligger i Finchley Road, inte Camden) för att vara lite kulturella. Den här videoinstallationen var det skojigaste jag sett på länge. Jag kunde inte låta bli att skratta och sa "but how is this any different from everytime I'm on youtube?".
Vi skuttade vidare till utställningen som var anledningen att vi var där.
Dorothy Iannones "provocerande" utställning Innocent and Aware.
Det handlade en himla massa om hennes eviga sökan efter extatisk enighet med kosmos och allt spirituellt. Väldigt flummigt, väldigt intressant och massa fina färger.
Sen blev det mörkt och vi gick till medelhavsrestaurangen Mem & Laz på Theberton Street. Jag åt spenatknyten och massa oliver och Danny åt skaldjursgryta.
Nu tänker ni kanske "oj värsta dejten, nu måste de väl ändå vara klara???" men nä! Efter maten traskade vi vidare till Camden Head (som inte heller ligger i Camden utan på Camden Passage i Angel). Vi skulle nämligen gå på standup.
Vi hittade minigodis i en liten minigodisbutik vid bardisken. Jag ba "åååååh snälla kööööp snälla köööööp de är sååå gulligaaaaaaa" (fast in English förstås).
Sagt och gjort! Sura flaskor blev det till den skojiga kvällen. Det var gratis inträde och superkul! Gå dit! De har de här kvällarna varje söndag.
Sen blev det dagen måndag, dagen som var igår. Jag skulle spela på The Wheelbarrow i Camden och var himla glad över att få träffa den här sköna typen för första gången på ungefär tusen år. George är verkligen en kvalitetsmusiker, han inspirerar mig till att bli en bättre gitarrist varje gång jag ser honom spela.
Sen blev det dagen måndag, dagen som var igår. Jag skulle spela på The Wheelbarrow i Camden och var himla glad över att få träffa den här sköna typen för första gången på ungefär tusen år. George är verkligen en kvalitetsmusiker, han inspirerar mig till att bli en bättre gitarrist varje gång jag ser honom spela.
Jag träffade också mitt livs nya kärlek; Albert. Världens gosigaste bamsehund som bara var hur chill som helst i allt oväsen. Ville liksom pussas och kramas med honom heeeeela kvällen, men efter stängningsdags skulle han hem och jag och George ville festa. Vi köpte billig tysk burköl och traskade hem till vår sköna polare Natalie. Vi spelade gitarr, drack öl och var allmänt rockiga tills vi däckade i en hög någon gång vid soluppgången. Än så länge är det här ett übertoppen påsklov. Jag menar; kulturkul, minigodis, rock och fluffig hund. KEMUN!
10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1-listan.
Hej! Jag är i tillbaka i London och är helt slut. I väntan på nyvunnen energi langar jag en lista tills jag kan berätta om hur det gått.
10 saker jag tycker om:
- Cykla genom stan när den första vårvärmen slagit till och man tänker att man kanske ska ta av sig jackan.
- Piffa till mig utan att ha någon särskild anledning för att vara extra fin.
- Resa och upptäcka nya saker.
- Gå på konsert
- Skeda
- Festa i parker
- Spela gitarr och sjunga högt när ingen hör.
- Klappa djur
- Havet
- Colin Firth
9 saker jag tycker mindre om:
- När människor behandlar mig annorlunda pga mitt kön.
- När någon byter låt mitt i bästa biten när man diggar som allra mest
- Vara fast i små utrymmen
- Flyga
- När det går hål på strumpbyxorna precis på stortån och det skär in i huden.
- Kött
- Människor som inte tar hand om sina husdjur
- Personer som är taskiga helt i onödan
- När någon lägger tillbaka nästan helt tomma paket i kylen och man ba "åh schysst, juice!!!" och så är det typ bara en tesked kvar.
8 bloggar jag läser:
Vildblommor
Karolines Vintage
Tobias Boström
Genusfotografen
Grodprins
Monkinodraw
Anna
Åsa Söder
7 saker jag vill göra i framtiden:
- Bo ett tag i Berlin och New York eller kanske Toronto
- Åka på världsturné
- Resa till Indien
- Förtidspensionera mig och bosätta mig i skärgården
- Skaffa massa hundar. Typ en schäfer, en tax, en grand danois och valfri ras med massa valkar.
- Skriva en bok
- Lära mig ett nytt språk
6 saker jag är rädd för:
- Ringa främlingar. Har aldrig kommit över den rädslan. Drabbas liksom av en smärre panikattack om jag måste ringa och beställa kinamat. Hyperventilerar om jag måste ringa typ banken.
- Cancer
- Döden
- Skräckisarna Exorcisten, the Ring och the Grudge
- Zombies! Klarar liksom inte ens av parodizombies i Family Guy. Det här är ett stort problem eftersom jag hemskt gärna vill se Warm Bodies.
- Våldsamma/hatfulla människor
5 platser jag tycker om att vara på:
- Min familjs landställen. Känner lyckorus i hela kroppen när jag sitter på klipporna vid vattnet och bara stirrar på havet.
- Medelhavet
- Den lilla parken vid Mariatorget som vi alla kallar bastuparken men som faktiskt inte är bastuparken utan har något annat knäppt namn. Vet ni vilken jag menar? Den där perfekta lilla gräsplätten nedanför en lekplats där man har utsikt över hela Stockholm? Bästa stället att sitta en varm sommarkväll med några burköl innan man vill gå ut på till exempel Debaser.
- Londons alla parker
- Emmas föräldrars mini-slott vid vattnet i Kyttinge där vi har hemmaboda-festivalen när föräldrarna är på semester. Då dricker man stört mycket öl, åker båt, badar jacuzzi, badar i vattnet, hoppar studsmatta, spelar basket, spelar fotboll, grillar och dricker ännu mera öl. Allt det här tillsammans med världens bästa människor.
4 ord som beskriver mig:
Flabbig
Seriös
Rockig
Bossig
3 saker jag ser fram emot:
Sommaren i London
Alex och Leslies bröllop i Paris
Middag med Danny ikväll
2 bra filmer:
Vi drar till med mina favoriter från det här året; Ruby Sparks och Silver Linings Playbook
1 bra låt:
Ni har väl inte missat det coola bandet Haim? De är heltoppen! Här har ni Forever, men lyssna på allt!
Listan är från Niotillfem.
Snabbuppdatering från världens coolaste helg
Hej allihopa! Jag har som sagt ingen dator här uppe men ville ge er en snabbuppdatering från mobilen.
Än så länge har allt gått väldigt bra i studion. Vi har galet kul och även fast det är väldigt slitigt vill jag aldrig lämna studion. Jag märker redan nu att vi har lite för lite tid på oss och jag önskar att vi hade minst två veckor, då skulle låtarna bli så himla feta.
Igår spelade vi in alla trummor och Nadines stämmor. Idag är vi lediga och fräschar upp öronen inför de två sista inspelningsdagarna.
Oj va kul det ska bli!
Be in my eyes, be in my heart, be in my eyes, ay ay ay!
Titta vad jag har fått!
Danny kom hem till mig igår för att önska mig lycka till med inspelningen och ville vara säker på att jag var peppad till tusen.
Han hade bett sin florist-granne att göra en krans till mig som jag kunde ta med mig för lite extra tur.
Hur dunderfin som helst med rosor, nejlikor, blad och små pärlor.
Jag vill liksom aldrig någonsin ta av mig den! Den kommer sitta på skallen när jag försöker balansera resväskor och gitarr på tågstationen, den kommer hänga med till studion och om jag är snäll kanske producenten får prova den. När den vissnar kommer jag kanske gråta en skvätt...och ringa Danny och be honom skaffa en till!
När ni läser det här kommer jag redan sitta på tåget och räkna fjärilar i magen. DET HÄR SKA BLI SÅ JÄVLA KUL!
Uppdatering; lite som På Spåret.
Hade spelning på det tuffa stället The Finsbury. Det var en superhög scen så alla såg vad som händer under min kjol, men det gick sjukt bra och promotern bokade in mig direkt för en till spelning.
En kväll drog jag och Danny till ett veganställe i Walthamstow där de har curryklubb varje torsdag. Man betalar nästan inga pengar alls för förrätt, varmrätt och goda grejer som äppelmust gjord på äpplen från Walthamstow. Allt är veganskt, ekologiskt och supersmaskigt.
Det är företaget Organiclea som styr de här kvällarna. Danny får en korg grönsaker fårn dem varje vecka som levereras med cyckel fram till dörren. Alla grönsaker är ekologiska, närproducerade och mängden är uträknad på hur mycket han gör av med under en vecka. Med korgen kommer även tips på vad man kan laga med veckans grönsaker. Så himla bra!
En annan dag flanerade jag och Felicia i Angel och på Chapel Market där vi hittade ett bord som skulle vara perfekt i vår hall. Tyvärr kostade det ungefär en miljard pund så vi grät lite och gick därifrån. Tänker att det måste gå att hitta ett liknande skruttbord någonstans som går att pimpa.
Den första balkongfrukosten och Felicias nya hårfärg! Tycker hon är asball i mörkt hår!
Alla krokusar som blommade i den 14-gradiga värmen. Undrar vad som händer med dem nu när det helt plötsligt börjat snöa igen.
Nämen titta! Två bröder på BAFTA! Dannys bror är nämligen skådespelare och var med i en kortfilm som förhoppningsvis skulle bli tilldelad något slags pris, så vi gick på deras flotta event, drack torrt vin och klappade sofistikerat i salongen när de visade de olika filmerna. Det är fortfarande oklart vem som vann, men kul var det, och Dannys bror var väldigt trevlig.
Här befinner vi oss helt plötsligt på en spoken word-kväll på The Library med oklara musikinlägg bestående av en punkduo och typ två andra personer som var ganska dåliga. Blev dock helt förälskad i lilla gubben med hatten och glasögonen. Han läste upp sina dikter om jazz.
Avancerad inspelning i mitt kök tillsammans med Angela. Man tager vad man haver. Couscous som tamburin, turkish delight som bastrumma, luftrenare som lite extra trummgrejer och strumpbyxor på en galge som "pop shield".
Hanna var tvungen att spela en låt på dragspel en vecka. Hur cool får man bli!??!
Polly och jag hade spelning på The Melrose i Shepherd's Bush. Det gick bra, men publiken var ganska trist.
Jag och Felicia tog en sväng till 162 Holloway Road för att se vad som hänt sen sist. Jag hittade bästa bröllopsklänningen för ynka 85 pund! Tänkte på hur sjukt det är att vissa brudar lägger ner tiotusentals kronor på sina bröllpsklänningar när man kan hitta otroligt vackra skapelser för nästan ingenting, bara för att de har några år på nacken.
Vi gick vidare till Caledonian Road och in på Yasar Organic Food Market som har så himla mycket goda grejer. Vi dreglade mest, men jag slog till på lite baklava och HALLELUJAH vad det var gott!
Bästa sortens street art.
På kvällen skulle jag med på avskedsfest för Dannys komisar Noëmi och Tank som bokat enkelbiljett till Burma, men innan vi gick dit tog vi ett pint på Biddle Brothers i Clapton. Det är världens spexigaste lilla hål i väggen där man kan spela fussball, monopol, lyssna på punk och gulla med deras livs levande papegoja.
På väg mot slutdestinationen hittade vi det här märkliga påståendet. Tyckte det kändes mest som ofakta.
Så var vi framme vid vår slutdestination; Clapton Hart! Asnajs pub med stora ytor, asfet musik och asnajs öl. Jag träffade flera av Dannys kompisar som var heltoppen och de spelade The National och The Smiths så jag var mer än nöjd.
Killen med Hufflepuff-slipsen (han den som jag är ihop med) och en av mina nya kompisar. Making friends, making friends.
Det var den uppdateringen. Hörni! Vilka veckor!
Things I tvärdiggar
Kära hjärtan! Förlåt för att jag tokdissar er just nu. På torsdag åker jag till Manchester och på fredag börjar vi spela in skivan!!!! Jag är så jävla nervös och superpeppad att det känns som att jag ska sprängas i tusen bitar. Jag kommer inte ha någon dator med mig till Manchester men jag kan alltid langa en snabbuppdatering från mobilen så ni vet hur det går.
För stunden tänkte jag dela med mig av en lista på lite grejer jag diggar just nu. Here we go;
För stunden tänkte jag dela med mig av en lista på lite grejer jag diggar just nu. Here we go;
Things I tvärdiggar
Den här typen av elektropop. Känns liksom som att man vill ut och sporta/bli full. Lyssna även på låten "Recover".
Nanna Johansson. Hon är ju för jävla skojig! Misstänker att det är som ett svar på den här videon (som också är himla bra förstås):
Nanna Johansson. Hon är ju för jävla skojig! Misstänker att det är som ett svar på den här videon (som också är himla bra förstås):
*Spana också in hennes video som heter "Shit snubbar say när dom är sorry".
Hur de visade Life Of Pi på Piscine Pailleron i Paris.
Bebisar med bebishundar. SER LIKSOM INGEN SKILLNAD!!!!
Macklemore.
Nytänkande origami.
Samhaseyebrows på instagram. Världens bästa lilla katt!
Quack, den inte lika hotfulla munkorgen. Tack Japan!
Russell Crowe på Twitter.
Dagdrömmar om den här typen av boende.
Hur man förolämpar någon som ett proffs!
Och mest av allt; London. Kan inte sluta tvärdigga London.
Alla källor finns som vanligt på min tumblr.
Valpar och hipp musik
Den här videon från Elsa Billgrens blogg kombinerar två av mina favoritsaker i världen; svängig musik och taxvalpar. Kände att jag var liksom tvungen att dela med mig.
Låten är Sunset Blvd av bandet Pacific!. Jag är extra förtjust i det Beach Boys-aktiga introt.
Torsdag, Donnerstag, Thursday.
Hej alla heta läsare!
Jag har käkat våfflor till frukost (tack mamma som köpt ekströms frasvåffelmix till mig) i brist på annan mat i skafferiet. Det är det bästa med våffelmix; man behöver bara tillsätta vatten...och smör förstås... men jag hade inget smör och det gick utmärkt utan!
Ville bara säga att jag har spelning ikväll på The Melrose i Sheperd's Bush strax efter halv åtta så om någon är i krokarna vore det jättekul om ni kunde komma förbi och säga hej. Annars kan ni ta en titt på den här videon från förra veckans spelning på The Finsbury.
Puss hej!
Ville bara säga att jag har spelning ikväll på The Melrose i Sheperd's Bush strax efter halv åtta så om någon är i krokarna vore det jättekul om ni kunde komma förbi och säga hej. Annars kan ni ta en titt på den här videon från förra veckans spelning på The Finsbury.
Puss hej!
LYX
Den här veckan har bjuit på strålande solsken och den riktiga vårstarten. Jag firade den här helgen med att äta årets första balkongfrukost i pyjamas och solglasögon.
TWO FER A POUND! TWO FER A POUND! Skrek den galna cockney-tanten på Chapel Market och jag tänkte "det tar jag" utan att veta vad det var hon sålde. Alltså hallå holy moly vad gott det är med färska björnbär! Två kartonger för ett pund var lätt årets bästa kap och jag mumsade glatt i solskenet.
Lyxade till det med Tropicana och hällde sedan i mjölken i bärskålen. Så himla himla smaskigt! En av mina favoritgrejer med England är att det är så otroligt billigt att köpa frukt och grönt, verkligen lätt att äta billig lyxmat.
Ang. min jävla skalle
Nej jag har inte dött. Jag bara dör den stora arbetsdöden och ser inget slut på tunneln. Ibland undrar jag om jag tar allt på lite för stort allvar och kanske borde skruva ner prettonivån några varv, men alltså, om man inte vill vara skitdålig på precis allt så måste man köra på. En del sköna människor behöver inte jobba för att vara toppen och det är förstås grrrreat för dem men jag är ett sånt där typiskt VG-barn som är liksom bra på många grejer men inte naturligt särskilt skitbra på någonting (förutom att locka håret och snubbla hela tiden). Nu försöker jag "lyckas" inom en bransch där alla som räknas är bättre än bäst och har man ens en tesked prestationsångest simmandes omkring i kroppen kan man inte låta bli att drabbas av en smärre panikattack när man tänker på vilka det är man "tävlar" emot.
Alla lediga stunder skissar jag på omslagsidéer, planerar arrangemang, letar efter tillverkare med bra priser och genomgår ex antal identiteskriser. Nigel har sagt åt mig att inte oroa mig så mycket, men jag är liksom en oroare av naturen. Det är den största anledningen till varför jag aldrig borde skaffa barn; jag skulle oroa ihjäl mig.
NEVERMIND! Jag känner att de här photoboothbilderna från de senaste två veckorna summerar min sinnesstämmning ganska perfekt.
Stundom väldigt trött på livet, stressen och mest av allt trött på att höra min egna röst sjunga. Jag bara pustar och frustar och tycker att jag låter som Kermit och Swedish Chefs kärleksbarn.
Stundom känner jag mig även fett fabulous och är bara megapeppad på precis allting! Allt är spännande, allt är nytt, våren har kommit och jag är nästan lika bra som Beyoncé.
...men oftast har jag oborstat hår, smink över hela ansiktet och är lätt skelögd... men ändå lycklig. Det är en fin balansgång mellan total eufori och ett helvetiskt nervsammanbrott.
När det är som mörkast tar jag på mig min rosa t-shirt som det står "say no to cages" på. Den köpte jag på BikBok när jag var 14 och den påminner mig om att typ... carpe fucking diem eller nåt. Man måste säga nej till sin envisa skalles egna hjärnfängslen och alla andra sorters burar som ens omgivning vill att man anpassar sig till. Fri i kreativiteten och fri i själen...? Va? Vem är jag?
Sol i sinne; brun inne.
Ett bättre slut.
När det är som mörkast tar jag på mig min rosa t-shirt som det står "say no to cages" på. Den köpte jag på BikBok när jag var 14 och den påminner mig om att typ... carpe fucking diem eller nåt. Man måste säga nej till sin envisa skalles egna hjärnfängslen och alla andra sorters burar som ens omgivning vill att man anpassar sig till. Fri i kreativiteten och fri i själen...? Va? Vem är jag?
Sol i sinne; brun inne.
Ett bättre slut.
You burned me with your mark, but I never held your heart... I never held you.
Det känns som att jag drunknar i jobb för tillfället och tyvärr får bloggen lida. Tills jag har tid att fota spännande grejer och ta med er på äventyr kan ni lyssna på Hannas låt Skeleton som lades upp på Youtube för några dagar sen. Alltså jesus, hur många gånger kan någon krossa ens hjärta? Fantastiska Hanna! Nästa vecka, den 5:e, spelar jag munspel och sjunger stämmor med henne på The Borderline i Soho, om någon är i London borde ni komma förbi och säga hej.
