Alltså kaninpulsen och virrvarret i hjärnan som orsakats av all denna plötsliga arbetsbörda gör mig galen. Jag knappar på datorn så fort jag kan, plinkar på gitarren och försöka göra rätt. Emellanåt spelar jag en omgång fruitnija för att avstressa lite och ibland (läs tio gånger om dagen) lyssnar jag på den här låten.

Den är det enda jag kan lyssna på just nu. Åh Florence Welch, what a woman.