Borough Market, Wicked och ändlöst flanerande
Min käre far var som sagt i London över helgen för att hänga med sin coola unge (alltså jag). Vi började lördagen med att åka ner till Borough Market vid London Bridge.
Det är en fantastisk matmarknad som man bara måste besöka om man är i London. Det är lite makabert med alla döda djur som hänger överallt, men jag som pesciterian tycker ändå det känns mycket bättre att titta på lite skjutna fasaner och bambis från de närliggande skogarna än att gå förbi köttdisken med tusen kilo blandfärs på ICA.
Alltså jesus i min lilla låda vad det doftar gott! Munnen vattnas galet mycket.
Vill köpa allt och laga en festmåltid för alla mina kompisar.
FAKTA; Precis utanför självaste marknaden ligger en blomsteraffär som heter "Chez Michele" (typ) som var ingången till Läckande Kitteln i filmatiseringen av Harry Potter och fången från Azkaban.
Det glömde jag förstås ta kort på, pga var upptagen med att dregla över kantareller...
...all världens sorters färskpressade juicer...
...alla bakverk...
...oliver...
...gubbar... eller va!? Nej.
Men allt bröd! Åh allt bröd! Vill liksom bara äta bröd och ost resten av livet!
Bästa med marknaden är att det finns smakprov av nästan allt så man behöver egentligen inte köpa någonting. Man kan glatt flanera runt, smaka på bakverk, ost, bröd, bullar, korv (om man tycker döda djur är skoj) och marmelader.
Pappa och jag åt varsin engelsk paj (som jag glömde fota för jag var så hungrig) och jag dog lyckodöden över att de hade vegetarisk gravy. DET ÄR JU DET GODASTE SOM FINNS! Vill liksom ha en kanna och bara dricka det!
Mätta och belåtna skuttade vi vidare till Monmouth Coffee där de har Londons, nej, Englands absolut godaste kaffe. Jag bestämde mig för att göra ett kort uppehåll i mina dissa-koffein-fasoner för att smutta på en del av himmelriket.
På lördagar går kön långt runt hörnet för att komma in, men när det är soligt som i lördags är det nästan bara skönt att vänta...
...det finns liksom så mycket fint att titta på.
Dessutom får man en gratis shot av dagens bryggkaffe när man väntar.
Det doftar helt gudomligt där inne och personalen är sjukt trevlig.
Till exempel den här tuffa baristan med snygga bågar.
Med the koffeinrus of my life sa vi hej då till Borough för att åka till Oxford Street och titta på kostymer till farsan.
...men det blev bara ett skärp och en ölpaus för att vila trötta fötter.
...och dricka världens bästa dryck förstås.
Vi åkte hem till Angel för att kika på lördagsmarknaden i Camden Passage.
Där kan man hitta alla märkliga antikviteter man kan tänka sig.
Ungefär hälften är skräp men det bryr jag mig inte om. Jag älskar ju pryttlar, manicker och fina saker.
Så som gamla fotografier...
...och schyssta skallar/horn.
Det bästa med att ha föräldrar på besök är all den goda maten man får äta. Helt plötsligt är det liksom helt okej att äta ute tre gånger på en dag och dricka milkshakes som kostar lika mycket som en middag.
Pappa Björn.
Vi satt på Byrons övervåning för att ladda batterierna.
...MATEN!!! Jag åt courgette fries som är zucchini rullat i parmesan och sedan friterat. HALLELUJAH!
Till det smaskade jag på en portobelloburgare med grillad paprika, babyspenat, tomat, cheddar och aioli.
På kvällen åkte vi till Victoria för att se Wicked.
Jag har inte varit på musikal på jättelänge och var mer än taggad.
Det var verkligen en häftig show, synd att man inte får ta bilder. Defying Gravity har suttit fast i mitt huvud hela tiden sen i lördags.
Under natten stormade det rejält, men på morgonen kom solen fram och vårvindarna blåste oss till Camden.
Har inte varit på Camden Market på flera månader och hittade massa grejer jag ville köpa. Lyckades avstå från diverse trasmattor och drömkjolar men kunde inte låta bli att slå till på ett par kuddar (ska visa sen).
Efter att promenerat runt hela London (typ) på mindre än två dagar värkte benen rejält och vi slog oss ner på The Duke Of York i Angel för en sista måltid innan pappa var tvungen att åka till Heathrow. Pappa åt en rib steak pie som var större än hans huvud och jag göttade i mig massa fish & chips (älskar att känna mig som turist i min egen stad).
Det är verkligen så jävla bäst när familjen hälsar på. Man hinner liksom precis hinna sakna tillräckligt mycket innan det blir dags för nästa besök. Tack gulle-pappa för fin helg!
Take me to London baby
Rara läsaren Caroline ska flytta till London snart och har frågat om jag inte har lite schysta London-tips. Visst har jag det! Eftersom jag inte gjort någon tidigare tänkte jag att det är dags för en ordentlig guide. Här kommer en blandning av självklara turistmål och mina absoluta favoritställen.
OBS! Det finns typ en miljard pubar och småbutiker som jag älskar, men det är helt omöjligt att komma på alla just nu och det blir lite tjatigt. Bäst är att åka till London med lite generella riktlinjer och sedan hitta sina egna favoriter.
OBS! Det finns typ en miljard pubar och småbutiker som jag älskar, men det är helt omöjligt att komma på alla just nu och det blir lite tjatigt. Bäst är att åka till London med lite generella riktlinjer och sedan hitta sina egna favoriter.
För några år sedan åkte nästan inga turister till Shoreditch men söndagsmarknaden på Brick Lane är nu ett lika självklart val som Portobello Road. Trots turistöverflödet är Brick Lane ett måste för allmän hipstersafari och Sunday up market bjuder på god mat och roliga stånd.
Missa inte "Vintage Pop-Up market" i källarlokalen dörren bredvid Sunday Up. De har jättemycket fina kläder och med tålamod går det att fynda riktigt bra grejer.
När du ändå är på Brick Lane måste du göra en avstickare till mitt favoritcafé, The Vintage Emporium, på 14 Bacon Street. De har magisk inredning, grymma bagels och en butik i källaren som nästan är ett vintagemuseum.
162 Holloway Road (ja juste på 162 Holloway Road) är min guldgruva. Hollway Road som annars är mer känt för antalet kycklingställen, galna människor och Londons fulaste universitet har alltså den här skatten som är proppfylld med fynd för ungefär halva priset av vad liknande plagg säljs för på Brick Lane, men det är lite som på Myrorna, man måste ha tålamod och öga för vad som är värt vad.
British Museum på Great Russell Street är en jättevacker byggnad. Eftersom man inte behöver betala inträde (endast frivilliga donationer) kan man smyga in bara för att beundra arkitekturen om man inte är intresserad av utsällningarna. Annars kan jag tipsa om den här utsällningen som pågår just nu.
På Natural History Museum kan man titta på dinosaurier och sånt coolt. Jag älskar den typen av utsällningar men om du åker dit för dinosauriernas skull är det viktigt att titta på hemsidan i förväg om den delen är öppen för det har hänt flera gånger att dinosaurierna är på semester eller är trötta och vill sova.
Victoria & Albert (V&A) är mitt favoritmuseum i London. De har alltid fantastiska utställningar och arkitekturen är enastående. I vår öppnar de en David Bowie-utställning som jag ser fram emot. Tills dess är deras permanenta utställningar ett måste. Både V&A och Natural History Museum ligger i South Kensington och nås bäst med tunnelbana till just den stationen.
Regents Park i mitt hjärta! Älskar den här parken. Den är nog den mest promenadvänliga av de större parkerna (Hyde Park har liksom så stora fält av gräs där det inte händer så mycket) och sjukt vacker.
Hyde Park är bättra för en cykeltur. Barclays cyklarna är väldigt bekväma, inte alls särskilt dyra och går att lämna tillbaka nästan överallt. På cykel hinner du se allt av den här strålande parken utan att trötta ut fötterna och tråkas ut av allt gräs. På bilden ser man inte bara Londons tuffaste killar utan även Royal Albert Hall.
Hampstead Heath är ett underbart naturresarvat mitt i London. Det är otroligt vacker året runt och blir en perfekt paus om man är i London lite längre och tröttnar på all trafik och storstadshets.
Så gott som alla turister i London besöker Oxford Street, men de flesta missar St Christopher's Place som är en undangömd sidogata precis vid Bond Street Station. Det är perfekt för en fikapaus eller ett pint när shoppingtassarna behöver vila.
Regents Canal vid Angel är mitt bästa smultronställe. Mest för att det bara är 10 minuters promenad från där jag bor, men också för att det är sjukt mysigt och helt drömskt med alla kanalbåtar, tunnlar och barfota veganpojkar som röker rullade ciggaretter på bommarna vid slussarna.
Islington/Angel är helt smockfullt av restauranger, brunchställen och frukosthak. Mina frukost-/brunchfavoriter är Breakfast Club, Elk in the Woods (båda på Camden Passage) och Food Lab på 56 Essex Road. Food Lab (bilderna ovan) har strålande kaffe, ekologiska varor och italienska godbitar. Perfekt för fika och brunch.
På Byrons (korsningen Essex Road och Upper Street) kan man få läckra burgare, sallader och feta milkshakes.
Bästa italienska maten serveras på Dolcetto på Chapel Market, beställ musslorna till förrätt och skaldjurspastan till varmrätt. Vill du ha billigare variant erbjuder La Divina (134 Upper Street) hämtpizza för 4.90 oavsett topping.
På Upper Street leder varannan dörr till en restaurang eller cocktailbar. Bästa drinken får du på Zilouf´s (270 Upper Street) men XOXO (74 Upper Street) ger bra konkurrens med deras happy hour-priser.
Jag hatar Primark, det är rena rama skärselden, men samtidigt kan jag köpa tre par strumpbyxor för tre pund och man (jag) behöver inte köpa tantunderkläder bara för att ens (mina) bröst inte får plats i en D-kupa. Nu har de dessutom öppnat ett nytt Primark vid Tottenham Court Road som tydligen ska vara lite mindre kaotiskt. Gå dit, svettas, bli lite besviken, gråt lite över allt barnarbete som krävs för att det ska vara så billigt och var sedan nöjd över dina nya matchande underkläder.
Old Bond Street är väl inte direkt någon hemlighet, men det är ändå inte ett självklart val. Jag tycker det är kul att låtsas att jag är miljonär som har råd att gå in på LV, Chanel och MiuMiu. Lite som i Pretty Woman. Dessutom har de alltid strålande skyltning.
Carnaby Street är himla gulligt och för Sverige-suktande London-svenskar hittar man både Cheap Monday och Monki där.
Fortsätt till Wardour Street där har de galet mycket schysta restauranger och här och där hittar man även en cool skivaffär.
Exmouth Market (Clerkenwell) är alltid en trevlig gata men på helgerna är det också en helt toppen matmarknad med massa gott och trevligheter. Där kan man hitta det godaste kaffet i Storbritannien och suktas över fina råvaror.
Jag vet att Kensal Rise är lite långt västerut om man bara är på besök i några dagar men om du har tid måste du åka till the Paradise som jag tjatat om förut. Det är den absolut coolaste puben jag varit på.
The Albion (10 Thornhill Road) är en jättepopulär pub/restaurang runt hörnet från där jag bor (det var där Vera jobbade innan hon flyttade tillbaka till Sverige). Maten är SÅ GOD även fast den är lite i dyraste laget, men deras uteservering är skitmysig och ölen är inte dyrare än vanligt. Ett tips är att beställa in deras sticky toffee pudding den är makalöst god.
Cay Tre (301 Old Street) är mitt och Stefans bästa hål-i-väggen ställe. De lagar den godaste vietnamesiska maten i London och det är inte överdrivet dyrt. Godaste förrätten är friterad tofu med vitlök, citrongräs och chili. Bästa varmrätten är den ljumna nudelsalladen med olika sorters bönskott och tofu.
Budgetvariant finns på Kingsland Road där det finns ungefär en miljon vietnameshak. De flesta snittar en varmrätt på 6 pund och oftast får man ta med sig sitt eget vin.
Joe's Bar i Chalk Farm/Camden (78 Chalk Farm Road) är mitt favoritställe. De spelar bara gammal soul, swing och rockabilly. Där kan man dansa sig svettig varje dag i veckan, det är galet trevlig stämning och alltid öppet till 3. Albin blev så förälskad i Joe's när han hälsade på i somras att han numera sportar deras logga som tatuering.
The Lock Tavern (35 Chalk Farm Road) ser ut som en helt vanlig pub från gatan men går man in hittar man världens mysigaste bakgård som är helt klädd i ljusslingor och en trappa upp kan man sitta i djupa soffor och se tuffa krautrocksband spela alldeles för högt eller dricka jordgubbsöl ute på takterrassen.
När jag först festade i London tyckte jag att ställen som Catch (22 Kingsland Road), The Blues Kitchen (113 Camden High Street) och Hiphop karaoke på The Social (5 Little Portland Street) var väldigt skoj men jag har inte varit där på väldigt länge. Numera är jag oftare ute på varannan bar/klubb på Kingsland High Street, Joe's eller på närmaste pub med flest snyggingar. Det finns liksom en miljon ställen, det är så svårt att veta vilka som är värda att tipsa om. Trilla runt i trevliga områden och gå in där det verkar vara roligast för kvällen.
Nu känner jag mig lite slut på idéer men fråga gärna om det är något särskilt du letar efter.
Sun in Splendour
Idag drog jag och Olivia till Notting Hill och Portobello market för att flanera i solen och trängas med turister.
Ibland känns det som att hela London bara är grått men när man promenerar in i Notting Hill...
...är det som att hamna i ett slags magiskt regnbågsland där någon gett tjugotusen sockerhöga barn massa kritor och sedan låtit dem göra vad de vill.
Allt är liksom lite sötare och lite finare.
Gränderna känns lite hemligare
Och det är nästan lite som att komma till San Francisco eller Santa Monica.
Jag vågar inte ens tänka på vad husen kostar där.
Hur glad blir man inte av det här färgkalaset?
Överallt trängs man med turister bland krimskrams och onödiga antikviteter.
Vi hittade fina antika kartor över norra Italien där Olivias pappa är född.
Butikerna är lite som det där rummet i ett för stort hus där man ställer alla saker som man inte använder men ändå inte orkar slänga.
Älskar silversaxarna. Perfekta för att typ klippa druvor.
Hej hej! Här är jag!
Jag ville köpa ungefär alla rostryck.
Jag är en riktig sucker för gamla inbundna böcker med guldkant som luktar hundra år av hemligheter.
Alltså bakverken! Tur att cupcakes inte är så himla gott, annars skulle jag köpa alla.
Alltså mat! MAT! Dör på matmarknader! Allt ser så himla gott ut och det luktar hundratals olika länder varannan meter.
Kan inte få nog av partyglada gator med färgglada vimplar.
Alltså MAT! Med risk för att låta pretto; auberginer är så estetiskt tilltalande.
Den här uteserveringen är himla trevlig men det är alltid så översvämmat med turister att det går inte att varva ner där.
Olivia, världens bästa rummis.
Med hennes fina Twiggy-halsband.
Jag blev dödskär i gamla herrskor
De här var till och med i min storlek, men jag köpte dem inte eftersom jag lever på gröt.
Vill bara slå in mina fötter i vinrött läder och aldrig ta av mig dem.
Konstig pop-up cinema där de visade en film från ett rave.
Olivia tyckte jag var helknäpp som dissade cupcakes och tog en som matchade alla husen.
Den här gullisen spelade blues för fulla muggar och det haglade mynt i hans gitarrfodral.
Vi gav honom en liten peng och skyndade sedan mot tunnelbanan.
En mycket lyckad lördag. Nu är jag helt slut och ska försöka plugga lite.
The Vintage Emporium
Ett stenkast från Brick Lane ligger the Vintage Emporium, ett hemligt kryin, ett slags himmelrike för gamla vackra saker som inte har någonstans att ta vägen. På entréplanet ligger Londons mysigaste fik som är fullt av märkliga prylar att titta på och en trappa ner ligger en väldigt välsorterad vintagebutik med fokus på 50-talskläder. Kläderna är jättevackra och det är inte alls särskilt svindyrt som många andra vintagebutiker gärna är.
På helgerna är det sjukt mycket folk efter lunch så gå dit i tid om du vill sitta i lugn och ro och supa in atmosfären.
