När bandet Stornoway släppte sitt debutalbum, Beachcomber’s Windowsill, tog det ungefär en halv låt innan jag fattade att det skulle bli ett av mina favoritalbum. Senare delen av 2010 var det mitt soundtrack. Jag började varje morgon med att lyssna på hela skivan och ibland lyssnade jag en gång till på kvällen.

 

Sedan dess har jag väntat spänt på att de ska släppa nytt och nu har det äntligen hänt! Stornoway – Tales from Terra Firma. Nu har jag lyssnat genom hela rubbet och tänkte langa en relativt chill recension. 

 

Tales from Terra Firma känns på gott och ont lite vuxnare än Beachcomber's Windowsill. Texterna är lite mörkare, musiken har utvecklats åt ett annat håll och, vad är det jag hör, en himla massa spansk gitarr(?). På många sätt påminner den nya skivan mer om Iron & Wine eller något Kings of Convenience skulle släppt för några år sedan än fortsättningen på vad det nu var Beachcomber's Windowsill startade. 

 

Överlag känns det som att TFTF inte har samma starka karaktär som BW och lite har det att göra med att produktionen känns lite överinstrumenterad på den första halvan av skivan (det låter liksom lite onödigt stökigt och förvirrande första gången man hör dem). Trots det är jag fortfarande helt förälskad i Brian Briggs könlösa röst och hur den surfar över musikvågorna på ett väldigt lätt och ledigt sätt och senare halvan av plattan bjuder på flera fantastiska låtar. Jag tror att det kommer vara en perfekt skiva att ha som sällskap i sommar.

 

Favorit: (A Belated) Invitation to Eternity och Hook, Line, Sinker.

 

Low point: The Bigger Picture