Klart att jag skiter i mina lektioner och ägnar mig åt riktigt viktiga grejer som att trolla bort min polska utväxt. Eftersom jag aldrig lyckats få till rätt hårfärg när jag utför den typen av magi själv, överlåter jag trollandet åt min magiska Ed Hardy frisör Fadi. Han är huvagullig och jag har inte träffat honom på länge så det blir två nöjen i ett (minus att den svidande blekningsmagin i hårbottnen).

Morgonen (förmiddagen/lunchen) i övrigt var ytterst tillfredställande, Hagrid kom hem till mig och lagade crêpes (megamums) i utbyte mot att han fick kolla på mugglarbarn-tv. Hagrid var även supersnäll nog att ge mig två av hans gamla skolböcker som avskedspresent. Ett exemplar av ”Quidditch genom tiderna” och en gammal utgåva av ”Fantastiska Vidunder och var man hittar dem”. Jag grät nästan av lycka, Hagrid är verkligen världens bästa kompis.

Nu sitter jag och väntar på att Fadi ska hitta sin trollstav och sluta snacka i brasan med sin knäppa kompis. Jag är ganska trött och ännu tröttare när jag tänker på allt jag ska hinna med på några timmar nu, ikväll är det ju REHAB och då måste man vara taggad (bööh).

Det känns som om jag stressar sönder mig inför resan på måndag… Tänk om jag glömmer något… tänk om det är hemsk… tänk om jag inte alls kommer rocka… jag vet inte… egentligen har jag nästan inget att oroa mig för, men det blir en jävla stressnivå på mig ändå. Det går inte att slappna av och tänka ”det kommer gå bra du var född till att rocka”, i mitt huvud bor mer tanken ”ditt jävla miffo, du kommer missa flyget, glömma din trollstav och vantrivas i Regnland”. Nej nu får jag verkligen ge mig. Allt kommer gå bra (GAH BAH PFUTT).

                                    
Nee såhär rockig frisyr får jag nog inte av Fadi, han ska fokusera på min polska utväxt innan han rockar hårdare.