High five, vilken dag, dimman ligger tät som om luften vore full av dementorer. Likaså är mitt sinne, jag känner mig alldeles borta i skallen och undrar nästan om det står nån jävel bakom ett hörn och kastar confundus förtrollningar på mig. Antar att de här dagarna bara finns till för att man ska inse sina misstag och bli sjuk i huvudet. Ikväll hoppas jag att det vänder när vi ska på höstfest hos en av prefekterna från Ravenclaw, Philip. Då blir det bägaren fylld till bredden och fart och fläkt (förhoppningsvis i alla fall).

Tills dess får vi fylla tomheten med lite värmande musik och hoppas att det läker de flesta sår.


Old Soul                              - Thea Gilmore

No lies, just love                  - Bright Eyes

Man of the hour                   - Pearl Jam

Empty Chairs                      - Don McLean

A Case of You                     - Joni Mitchell

The most radical thing to do - The Ark