Vet ni vad det bästa med turnélivet är? 
Det är när vi på väg hem efter en lång dag, längre kväll med en ännu längre tillbakaresa, sitter i bussen och lyssnar på en nysnickrad spellista. Ut från bilfönstret syns månen, halvfull och blek, och allt blir som en hemmagjord musikvideo till vad det än är som spelas. Kroppen är helt slutkörd men nöjd och inombords simmar en lustig, obeskrivlig glädje omkring vars enda utlopp blir ett lätt stampande i takt till musiken. Alla är tysta och även fast vi är väldigt olika människor vet jag att vi alla känner precis likadant precis just i det ögonblicket. För i den bergochdalbana som turnén är, nuddar man ibland de där stunderna av total, spontan, underlig, fantastisk och mest av allt gemensam lycka.