Klockan är nio och jag är en fisk

Jag har aldrig varit en fisk eller känt någon fisk tillräckligt bra för att veta exakt vad jag pratar om men efter att ha vuxit upp i skärgården så borde jag väl i alla fall ha en aning om hur fiskar ser ut och fungerar och därför är jag helt övertygad om att jag kan säga att jag är en fisk. I alla fall för stunden. Inte för att jag har fjäll och simmar jättemycket (mest hela tiden) utan mer att min känns som en fisk. Allt är lite slemmigt och plaskigt, lealöst och halt. Jag sitter med öppen mun och vidöppna ögon för det finns inte tillräckligt med ork i min kropp för att hålla allt på plats. Det är därför fiskar har hårda fjäll, så allt sitter på plats, det är också därför jag är en dålig fisk, för jag har inget fjäll som håller allt på plats, bara en hjärna som skickar ut signaler och det gör den inte just nu.

Jag vet ju inte vad jag pratar om exakt men om jag träffar en fisk snart så ska jag fråga den om jag har rätt.

Klockan är nio och jag är en fisk.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0