Jag mår precis som jag förtjänar. Helkvällar på Tre Kvastar brukar sluta så. Jag har nog inte sovit mer än 4 timmar, även fast jag är mörchmegatrött. Det bor ett bergstroll i mitt huvud. Allt jag vill göra är att sänka en liter iskall juice, typ kräkas lite och dricka en liter till. Åh så gott, och här ligger jag fast i min svettiga sovsal och väntar på att husalferna ska göra sitt (städdag i Gryffindortornet) medans drömmar om blodapelsinjuice och tropicana dansar förbi mina ögon som flyktiga hägringar. Den smärtan av att vara snuskigt jävla törstig och inte kunna gå upp och dricka är ofattbar, nästan värre än känslan av en timme kvar av Konungens återkomst på bio och man har druckit världens största cola för att "det är ju faktiskt mycket billigare med en Hollywoodmeny om man tänker efter" och är så förbannat jävla kissnödig att man tror att Saurons vrede bor i blåsan. Det är de två värsta sakerna jag vet. Och det händer alltid. Så jävla sämst.


Jag återbloggar den här gamla pärlan, på något sätt påminner den mig om hur jag såg ut igår när jag kom hem.