Mamma skolkar från jobbet och jag är ledig. Tillsammans äter vi mysig tjejfrukost och funderar på att boka tjejig spaweekend till något billigt europeiskt land.

En sparesa utvecklades till en idé om att sälja allt och flytta till Västindien. Både jag och mamma sa att vi inte skulle tveka en sekund tills mamma sa "men vad skulle vi göra med katten?" och därmed dödade våra drömmar om en framtid under palmer och stekande sol.

Det är straffet man får betala för att man älskar sin katt.


Jag gillar att vi inte tänker på vad som kan hända med mormor och morfar eller vad pappa skulle säga, inte ens "men vad ska vi göra med hunden" kommer på tal. Bara katten. Ett litet jävla kattskrälle.