Nej, jag har inte dött, men jag tror att jag varit i helvetet och vänt. Jag har nämligen suttit insnöad med skolarbetet på det exotiska stället Studentpalatset hela dagen. Studentpalatset är egentligen ganska najs, problemet är bara att man är helt omringad av juridik- och ekonomielever (den brattiga sorten som pratar med mycket sch-ljud, ex. schuuujk schönt). Jag och Lisa var livrädda och det kändes nästan som att vi skulle bli korsfästa om någon fick reda på att vi var kulturvetare. Som tur var blev vi inte dödade, vi klarade oss undan med en och annan sneblick när vi pratade lite för högt om liberalfeminism.

Nu när jag är hemma i min trygga soffa kan jag ändå känna att det var en spännande upplevelse att vara så nära de där människorna och få en inblick i deras kultur. Nästan så spännande att jag blir sugen på att läsa etnologi eller socialantropologi bara för att få göra en ordentlig fältstudie bland den här gruppen människor.


Nu blir det en stärkande kaffe innan jag gittar till stan igen. Dags för en träff med Orre Strandberg. Grr.