Shit, jag åkte hem med sista Hogwartsexpressen... fan va lame! Sen när bangar jag på rock liksom? Nej juste, aldrig.. fast tydligen ikväll. Jag antar att det här är den mörka sidan av att vara en fantastisk student, dvs, slutheten och den oändliga längtan till sömn. Vilken tur att jag i alla fall tryckte i mig massa drömmar (drömmar som i kakan smaskig smasksak och inte som i drömmen jag sover och tänker på saker till exempel drakar dröm) i coolektivet, då slipper jag känna prestationskravet att behöva sporta en spännande dröm. Hatar när det händer.

TJARÅ!