Det var en dejt, fast den var knepig. Det var trevligt och lite stelt, mer kan man kanske inte förvänta sig av en första dejt men han var liksom så avtrubbad och trist. När vi sågs första gången var han impulsiv, glad och framåt men nu visade han sig vara en sån där kille vars ego är för stort för att han ska förstå sig på ironi.
Vi tog några öl och pratade i flera timmar, men det var tungt och jag kände mig tvingad till att verka intresserad av det han pratade om. Egentligen hade jag helst gått därifrån, men jag ville inte ge upp eftersom han ändå är väldigt hångelbar och vi har mycket gemensamt.

Problemet är att intressanta killar som tycker att de är jävligt intressanta blir så fruktansvärt trista och förutsägbara. Jag får helt enkelt börja leta efter ointressanta killar... Kul liv.


Har i alla fall upptäckt tjusningen i att gå på en riktig dejt. Det är spännande och huvakul. Tyvärr håller nog inte Morrrgan måttet, så sorry borry M, du hamnar i kategorin "killar jag inte gillar" och jag hamnar i ditt arkiv av "personer som aldrig svarar på mina SMS".

Det är inte alla som kan charma K. Killar, ni måste satsa lite hårdare!