Fyfan för disiga morgnar när man vill ligga kvar i sängen men måste gå upp ändå. Egentligen borde jag vara pigg eftersom jag lade mig så tidigt, men hatet mot sverigedemokraterna höll mig vaken nästan hela natten. Jag känner mig arg, ledsen, förråd och förtvivlad. Det finns inte ord för hur ont det gör att veta det finns så många människor som väljer att lägga sin enda röst på Sverigedemokraterna. Demokrati i all ära, men om det skulle vara så att SD växer och tar mer makt i Sverige, då ringer jag fan första bästa diktator (helst en fridfull, mångfaldsälskande sådan) och ber om hjälp.

Lars Ohly sa igår efter att ha vägrat sätta sig i samma sminkloge som Jimmie Åkesson att "jag tänker aldrig befatta mig med rasister", och det tänker inte jag heller. Hade invandrare inte funnits i Sverige så hade jag haft ungefär två kompisar under hela min uppväxt, jag hade inte haft något jobb under gymnasiet och jag hade aldrig kunnat se Navid Modiri & gudarna på konsert och säga "fan va det e najs med svensk reggae".