Mjäp, mjupp och alla de där andra klagolätena jag brukar bröla när jag är vissen. Något har trixat sig in i våra system och gjort oss till veka sjuklingar. Antingen är det ett jävla virus eller så har det något att göra med den konstiga doften som försökte döljas med femtio wunderbaums i lokalen där Nigel hade sin spelning idag.
Oavsett orsaken så har det lett till den nuvarande fosterställningen i min säng.

Tur att det finns bra sjukfilmer.


Exempel på bästa filmen i världen som jag ska se nu.