Jag har inte bråttom med att vara först
En sak jag är särskilt förtjust i när det kommer till engelska saker jag gillar är att jag ligger en timme bakom Sverige. Det kanske låter knäppt för vem vill leva i baktiden när man kan vara först med framtiden, men grejen är att när jag nu klockan 01:24 surfar runt på internet som en typisk slacker så är klockan bara 00:24 här i England och medans alla ni stackare där hemma tvingat er till sömns i vetskap om att jobbalarmet ringer 06:50 (+ 10 min snooze), så är jag fortfarande uppe och har inte bråttom till sängs alls, för klockan är ju bara barnet. För när datorn är på går jag efter svensk tid, men så fort den stängs av så har jag en hel timme till att göra precis vad jag vill med. Vanligtvis blir det några extra kapitel i boken eller lite extra skönhetsfix, oavsett vilket så ger det mig en känsla av att jag har all tid i världen.
Det är som om jag helt plötsligt är sju år igen och lyckats smöra till mig en extra timme innan läggdags.
Kort och gott; det känns sjukt värt!
Andra fördelar med England är att jag aldrig tittar på TV. Visst tittar jag på film ibland och lite serieavsnitt på datorn, men jag tittar aldrig på TV. Det är så skönt att slippa de där timmarna som ibland bara flyger iväg för att eftermiddagstablån är "så himla bra". För det är så sällan riktigt bra tv, timmarna försvinner oftast på Extreme Home Makeover, Top Chef, Ellen DeGeneres och väldigt mycket reklam, snarare än kvalitetstv och program som faktiskt tillför lite extra glädje i vardagen (Ellen DeGeneres show är ett undantag, jag blir alltid lycklig av Ellen).
Alltså, tack England för att du gör mig lite mer till den människan jag önskar att jag vore.