Please, please, please, let me get what I want.

Ah shit jag käkade visst rock till middag igår, för några öl på Dovas med Sofia blev helt plötsligt en helkväll på Anchor med uppvisning av ölhävarskills och mys i mörka hörn. Snart blev Stockholm ljusare, mörka natten ersattes av bleka pasteller och någonstans i Vasastan höll vi om varandra och sjöng alla Smiths-låtar vi kunde komma ihåg.

Tacka gudarna för att Sofia finns, henne har jag ju alltid så himla kul med! Nu tänkte jag ta igen alla de där timmarna som jag inte sov i natt.



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0