Igår kväll somnade jag kvart över nio, med näsan i Dödsrelikerna. För en tjej som aldrig somnar innan klockan tre på morgonen är det en riktigt stor bedrift. På något sätt måste det varit så överväldigande tryggt att insupa massa Harry sådär på kvällskvisten att hjärnan fick fnatt och stängde ner hela systemet.

Nu känner jag mig sanslöst utvilad och ruggigt taggad på att fortsätta läsa, men årets finaste dag chillar utanför mitt fönster så det är nog bäst att jag kravlar mig ut ur min mörka grotta och smakar på solskenet.


Titta! SOOOOOL!