Frånvarorapporten från cyberspace damp precis ner i brevlådan tillsammans med en betygsvarning;

K.Gun, på grund av dålig närvaro och bristande intresse är ditt bloggbetyg i fara. Världen rekommenderar skärpning på momangen annars blir det ett fett IG din jävla loser.

Senaste veckan har jag varit isolerad på landet tillsammans med pappa, massa mat och skärgårdens otroliga stillsamhet. Det har varit som en trevlig exil, en liten bubbla där det enda som finns är hav, hav, berg, himmel, träd, P1, P3, hav, pilsner och hav. Igår gjorde vi en dagsutflykt med kajak. Vi hittade en stilla vik där det bara var vi och lite spigg, där vi fiskade utan att få napp, dök från klipporna och somnade på det stekheta berget.

Naturen är verkligen grrreat och nu är det fakta att jag är pensionärsgammal för bara pensionärer säger saker som "åh jag blir så fridfull av att vara nära naturen".  Att vara pensionärsgammal är kanske inte särskilt grrreat men det är smällar man får ta om hjärtat klappar till extra hårt bara för att man paddlar förbi tusen luddiga ejderbebisar, eller när en blomma växer upp ur komposten och man ba "ååååå cörcle of lajf".

Naturen är toppen = fakta
Katarina är en trist mullemupp= fakta

Nu är jag i alla fall tillbaka i storstaden och det är väl nästan dags att svida om inför en svängom i sommarnatten. Kanske dags för lite rock?

Vi får se.