Asså Mon Dieu! Jag är så dödspeppad på att åka till Paris att jag nästan måste örfila mig själv för att sluta dagdrömma heeeela heeeeela tiden. Visst ska det bli tokskoj att åka till England, men det är så hemma, Paris är nästan helt nytt. Jag säger nästan eftersom jag ändå varit där tre gånger innan, men det var innan jag fyllde femton. Jag har inte upplevt staden ordentligt och ser verkligen fram emot alla fördelar som tillkommer när man är lite vuxnare, till exempel vin istället för Orangina, Louis Vuitton istället för Disneybutiken, hunkar istället för godis och klubbar istället för dubbade avsnitt av the Nanny på hotellrummet.

I Paris tänker jag fnitterfnissa på caféer, bära basker varje dag, munblossa ciggariller, klappa pudlar, förälska mig i en Jaques, gå på dekadenta konstnärsfester och vara precis så klyschig som jag vill.