I vanlig ordning kunde jag inte somna trots att jag är dödstrött och istället för att vara en duktig plågad konstnärssjäl och skapa STOR musik eller en mästermålning så crunchade jag de tre sista avsnitten av ANTM säsong 15. Kreativt eller hur? Nej, inte särskilt, mest pinigt och fruktansvärt töntigt. Det är liksom ganska svårt att tycka om sig själv när man gråter för att favoriten vinner klockan 02:11 en onsdagsmorgon.


Mitt liv behöver hållbart innehåll.