Idag fick jag ett knäppt KP-sug. Från ingenstans, helt plötsligt, blev jag bara toksugen på att läsa ett färskt nummer av Kamratposten. Kanske är det för att jag skrev en låt om mobbning förra veckan? Kanske för att vi pratade om puberteten i skolan idag? Kanske är det för att jag skriver ett brev till min brevvän Elina?
Jag vet inte varför, men en sak är säker; jag vill läsa KP...NU!

Fnissa lite åt kropp & knopp, lösa lätta korsord, känna kniven i hjärtat när insändare berättar om taskiga kompisar eller föräldrar som aldrig är där, och riva ur en fräck plansch med Lambretta på ena sidan och en bambutuggande panda på den andra. Åh KP! Vilken tidning! Vilken variation! Vilka möjligheter! Minns ni vilken topptentidning det var? Jag missade aldrig ett enda nummer och jag ville alltid skicka in en annons på brevvänsidan, men vågade aldrig. Hade jag gjort det hade den låtit så här:

"Tja KP, jag är en tjej på 10 jordsnurr som söker brevisar runt samma ålder. Jag gillar luktsudd, hästar, toffsar och att bada. På fritiden gillar jag att spela piano, leka med tamagochis, byta hockeybilder och spela med poggs eller gogos. Ibland är det också kul att gå på party. Mina favoritlåtar är Do You Believe in Life After Love och Crash & Burn. Hej då!"

Jag skrev det där brevet sägert trettio gånger, med varierande innehåll, men ovanstående variant känns nog närmast det jag skrev som 10-åring (även fast det säkert var ännu töntigare i verkligheten).

Åh! Tänk att få vara 10 igen, läsa KP och inte ens förstå vad pubertet är.



Snälla kan någon vara riktigt hygglo och skicka ett nummer till mig ASAP? Adressen är:
6 Lofting Road, Flat 5
N1 1ET
Islington
London