Om mitt stream-missbruk av the Office inte räknas så har jag inte tittat på tv sen jag flyttade till London.
Jag känner mig som ett sånt där barn som bara leker med kottar och pinnar.

Det är mest skönt men jag känner mig lite pretantiös. Typ "TV är bara för pöbeln, jag läser Kafka, Poe och ägnar mig enbart åt aktiviteter som inte lider till intellektets förfall". Det känns inte riktigt som jag. Jag gillar ju liksom Ricky Lake.