Så här några timmar senare är det ganska lätt att damma undan de tjockaste lagren av nostalgi och stockholmslängtan, när jag släpar väskan upp för den bekanta trappan och pustar ut bakom dörren till min alldeles egna lägenhet. Väl tillbaka här i mitt lilla bo känns det ganska skönt och även fast Stockholm bjuder på vackra karlar, pastellhus och världens godaste bryggkaffe, så är London helt okej och framför allt; jävligt rockigt.