Återföreningar, julpepp och en ny älskling.
Glad första advent! Den här veckan har varit galet hektisk men full av roligheter. Vi tar en titt!
Måndagslunchen på The Olive Tree var falafel med tahinisås , sötpotatisgryta med spenar och kokos och mumsig sallad.
I skolan fick vi leka med ny utrustning och vi tog en sväng in i studion för att kika på allt kul som finns där inne. Här har vi "the vocal booth", oj vad jag längtar efter att spela in där inne. Superproffsigt.
Polly imponerade som vanligt med sitt asatuffa gitarrspel!
Tisdag och dags för att skriva veckans låt till "Artist writing project". Briefen var att skriva en originell kärlekslåt med "Love" i titeln. Jag sabbade två strängar på gitarren och skrev istället på mitt harmonium. Jag blev nöjd med resultatet fast lyckades inte få med "love" i titeln.
På kvällen åkte jag till Hattie i Kensal Rise för att återförenas med gamla klasskamrater, äta pasta och spela ny musik. Här har vi hela vackra gänget i Hatties fina kök.
Hattie bor i ett superfint hus med sin man och sina tre döttrar. Första gången jag var där såg jag den här tavlan och sa "wow Hattie, I really love your painting, it's so Rauschenberg inspired" och hon svarade "Kat, it is a Rauschenberg". Snacka om att jag blev paff, en helt äkta Rauschenberg framför mina ögon.
Hattie var först ut att spela för oss. Oj vad jag saknat hennes röst och låtar.
Efter henne spelade Hadas. Hadas är från Jerusalem och har det extra tufft nu eftersom hon är orolig för sina nära och kära där nere. Jävla krig alltså.
Bobby. Killen som sjunger som England och spelar gitarr som hela världen. Vi bestämde att jag och Nadine ska sjunga stämmor på hans EP som han ska spela in i vinter. PEPPEN!
Georgia, skolans alldeles egna Joan Jett. Hon är så jävla cool.
Alex, killen som lyckats få till bäst mustasch under Movember.
Jag var superpömsig och låg på golvet medans Nadine pillade mig i håret. Märkte inte förrän efter hon tagit bilden att jag låg på en liten dalahästkudde.
Caroline spelade en hurtig låt på ukulelen och jag kunde inte sluta le.
Sophie fick spela sista låten innan jag var tvungen att skynda hem för att skriva en hitlåt via skype med Angela och Polly. Om det är något jag är säker på så är det att Sophie kommer vara delaktig i att skriva av några av de största soul/blues/pop-hitsen de kommande tio åren. Hon är grym!
På onsdagen kom kylan och jag hade på mig fuskpälskrage och hatt resten av veckan.
På kvällen skyndade jag från skolan till Islington för att se Thea Gilmore på Union Chapel. För er som inte minns eller inte vet så är Thea Gilmore mamman i familjen som jag var aupair åt. Jag jobbade med dem sammanlagt nästan ett år mellan 2009 och 2011. Det är tack vare dem jag är i London och satsar på mina drömmar och nu hade jag inte träffat dem sedan förra november så jag var sjukt peppad.
Union Chapel ligger precis runt hörnet från där jag bor och är en av de coolaste konserthallarna i London. Världens bästa ljud och oerhört stämningsfullt.
Jag har inte sett dem spela sen våren 2011 så jag var väldigt taggad och det var jättekul att se dem med det nya bandet.
Thea är hon som står i mitten (förstås) och killen med gitarren är Nigel, hennes man. Nigel är en av mina bästa vänner i hela världen och jag grät lite grann när jag var tvungen att säga hej då.
Konserten var en succé och efteråt fick jag mingla backstage med skivbolagsgubbar och andra personer man måste imponera på. Vi bestämde att jag måste åka upp till Nantwich innan jul och jag blev bokad till att spela på deras Words & Music festival nästa höst (iiiihh!).
Torsdag; vi spelade upp våra indie anthems i studion (JÄÄÄVLAR VAD LJUDET ÄR BRA) och jag fick högsta betyg och alla ba "woow vem är det som sjunger???!?" och jag ba "it's ma booooyfriend".
Hemma hade min klädstång kollappsat och skapat värsta kaoset i mitt rum.
Så jag bestämde mig för att fly. Nere på Essex Road hade de öppnat en julaffär. Väldigt knäppt.
Jag tog bussen till Stoke Newington för att träffa Danny. Vi gick till The Jolly Butchers på 204 Stoke Newington High Street (som är specialister på ale) för att ta oss ett halvt pint innan middagen, men det var så varmt och mysigt på puben och alet var så himla gott att vi var tvungna att stanna två pints till. Jag drack en ale från Kernel som smakade mango. MUMMA!
Lagom lulliga skydade vi genom kylan till Rasa, en vegetarisk indisk restaurang på 55 Stoke Newington Church Street. Jag åt Nair Dosa, en slags pannkaka fylld med en curry på rödbetor, potatis, morrötter, chili, ingefära och typ allt indiskt som är gott. Till det åt jag sallad med citron, kokos och avocado. Allt mitt kostade sammanlagt 7.50 pund.
På fredagen åkte jag till Wunjos på Denmark Street för att hämta min nya gitarr. Alltså jag har stannat inne hela helgen och bara spelat, spelat och spelat. Den låter helt perfekt för min spelteknik och jag är så lycklig att jag vet inte var jag ska ta vägen. Nu behöver jag bara döpa den.
Lördag och äntligen dags att öppna chokladkalendern som frestat mig sen mamma tog med den från Sverige.
Jag tog paus i gitarrspelandet och låtskrivandet för att handla lite på Upper Street. After Noah (där jag köpt nästan alla affischer till lägenheten) hade finaste julskyltningen.
Nu är vi här; söndag. Felicia har ingen kalender så jag lät henne öppna lucka två.
Nu stryker jag saker från min to-do-list och väntar på att Danny ska komma hit med varor så vi kan laga middag.
HEJ HEJ!
Kommentarer
Postat av: Mel Gibson Les Paul
Jag tycker gitarren ska heta Bajen.
Svar:
MittHogwartsliv
Trackback
