Så var det december igen. Helt plötsligt. Vad har hänt med det här året? Det liksom bara försvann. Är det verkligen möjligt att jag bott i London i ett helt år och mer? Är det verkligen sant att nästa år är 2013?
2012 har jag sagt hej då till Sverige flera gånger än någonsin, blivit en större människa och lärt mig otroligt mycket. Jag har lärt känna ansikten som blivit så himla viktiga för mig nu och jag har saknat gamla ansikten mer än jag trodde var möjligt.

Jag tänker på morfar varje dag och hoppas han vet det. Jag hoppas mamma och mormor vet att jag är här för att här är jag lyckligare än någonsin och inte för att jag vill vara taskig. Jag tänker på mycket, kanske för mycket, men så får det vara, för sån är jag. 

 

Hej december! Vad händer nu?