Leaving on a MC Donnell Douglas MD-80
Barn, nu stuvas det sista ner i resväskan, telefonen ringer i ett och i ugnen ligger det som Stefan kallar "den sista måltiden". Om några timmar lämnar jag hemmet Stockholm till förmån för hemmet London och jag är väl ungefär lika exhalterad som nervös.
Jag har gjort mitt bästa för att inte grina när jag kramats med alla kompisar och jag försöker motstå frestelsen att packa ner min lilla katt i väskan. HERREGUD! Kom precis på att jag inte packat min nalle. Jag vet att jag är nästan vuxen, men min nalle följer alltid med, han har ju varit min bästa kompis sen jag var 5. Han är en riktig bro.
Syrran är också viktig att säga hej då till. Hon är ju det viktigaste som finns.
Kommentarer
Trackback
