Fyrverkerier, kostymer, bakfyllor och bästisar.

Måndagen inleddes med inspelning av en ny demo hemma hos Nadine. Jag skulle egentligen släppt den till helgen men jag har inte haft tid att mixa färdigt.

 

Det var 5:e November, vilket innebär Bonfire Night och en himla massa fyrverkerier. Här har vi en del av det stora fyrverkerispelet som pågick i Walthamstow den kvällen. Luften kändes tjock av alla fyrverkerier och dimman luktade krut. 

 

På tisdagen när jag kom hem hade jag fått ett tjockt brev från min mamma med en osthyvel i. Nu kan jag äntligen äta ost som folk!

 

På onsdagen kom äntligen Helena och jag fick en ny fågelkompis.

 

På torsdagen shoppade vi (okej Helena shoppade, jag mest tittade och sa "snyggt" eller "njae") och jag blev kär i en tröja som hade de här glitterärmarna.

 

Vid Covent Garden satt den här mannen och spelade tuba som sprutade eld. Avancerat gatumusicerande.

 

Fortfarande så kär i juldekorationerna i Covent Garden. Magiskt!

 

På kvällen svullade vi i ost och amarone...

 

...och tittade på Clueless. Paul Rudd kommer alltid vara en megahunk.

 

När Helena hade somnat försökte jag mixa mina låtar, men det gick sådär så jag gick och la mig jag med.

 

Fredag. Utanför mitt fönster satt den här snubben och chillade. Himla cool och läskig.

 

Vi gick till Breakfast Club i Angel.

 

Jag åt veggie all american fast utan vegokorv och med extra ägg.

 

Sen for vi till Victoria & Albert museum (min favorit).

 

De hade en underbar utställning av gamla kläder. Den här klänningen var på ett Vogue-omslag någon gång på det tidiga 50-talet.

 

Jag hittade den ultimata bikinin. Vill ha den i gult, grönt och vinrött.

 

Tjusig 30-talsoutfit.

 

Sen kom de mer historiska plaggen.

 

Kappan! Tänk att få glida runt i den här!

 

Eller den här...

 

...eller den här...

 

...eller dessa...

 

Den här montern var himla kul för den visade exempel på typiska "hemmaklänningar" mellan 1830 - 1840.

 

Den här montern visade typiska exempel på vad man hade på sig på fest (tidigt 1800-tal tror jag det ska föreställa).

 

Till exempel måste man ha med sig sin typiska partyvärja.

 

...och man får absolut inte glömma sitt partyhår!

 

Helt otroligt att de här kläderna är så välbevarade. Ville hem och titta på ett kostymdrama omedelbart.

 

Här var en annan utsällning av olika balklänningar. LÄCKERT!

 

Det roliga med V&A är att det är så himla stort att man kan upptäcka nya utsällningar även om man varit där flera gånger. Här är min nya favorit; en nyckelutställning.

 

Det är något magiskt över välarbetade nycklar. Titta på de här liksom, de måste ju leda till någon magisk dörr som tar en till Narnia.

 

Klockan <3

 

På juvelutsällningen hittade världens finaste och mest opraktiska multitool. Som en sexig schweizisk armékniv.

 

Glitter.

 

En ny temporär utsällning var över hur rocken föddes i England och hur det påverkade ungdomskulturen.

 

Himla snygga brudar.

 

...och himla snygga män.

 

När vi var klara for vi ner till Thamesen (är det så man stavar det på svenska?).

 

Hurtiga Helena.

 

Det hade klarnat upp och det var himla fint nere vid vattnet.

 

Glada kompisar. Vi åkte hem, käkade nudlar och gjorde oss extra fina.

 

Vi skulle ju på konsert på Bush Hall! Jenny Lindfors, en irländsk/svensk låtskrivare var förband. Hon sjöng väldigt fint.

 

Sen var det dags för Matraca Berg. Jag vet att jag överanvänder orden himla och magiskt men alltså det var verkligen himla magiskt. Hon är min nya countryidol.

 

Dessutom är hon världens babe även fast hon är 48 år.

 

Sedan gick vi till Hen & Chickens i Islington för att dricka drycken öl och träffa min gulliga kille.

 

Efter det drack vi ytterligare en miljon pints på Slim Jim's och jag var så lycklig.

 

På lördagen var vi bakfullare än bakfullast och låg i sängen hela dagen. Vi tittade på Never Been Kissed och Ever After. 

 

Efter en dusch, en pizza och lite whiskey & cola drog vi till Hackney för att träffa Josefin, Lea och Karina. Vi började på Cat & Mutton som är väldigt mysigt men ganska dyrt (för att vara Hackney).

 

...och det slutade på Dolphin. En kväll på the Dolphin är lite som att stoppa ner handen i någon annans godispåse. Man vet liksom inte riktigt vad man kan få och ibland kan det bli riktigt äckligt, men just den här kvällen var helt okej. De spelade bra hiphop och jag var ju där med gulliga kompisar. På bilden ser ni fina Karina. Hon är lite som en cocker spaniel. 

 

 

 

 

Åh jag dör så mycket tjusigt, och nycklarna alltså<33

Alltså KLÄDERNA?! Verkligen panikfina