Go shawty, it's your birthday!
Igår fyllde min fina Felicia 22 år. Det firades hårt och väl hela natten på Londons största gayklubb, men den började mycket tidigare på dagen med världens mest dekadenta tårta.
Felicia hade bestämt sig för att göra Lorraine Pascals five-layer chocolate/caramel tårta. Det tog en jävla tid att grädda alla bottnar.
Vi tyckte de såg väldigt smala ut och tänkte "oj det här kommer bli alldeles för lite tårta".
chokladkrämen som skulle vara utanpå
Födelsedagstjejen i tiaran jag köpte till henne.
Monstertårtans skelett. Inte alls särskilt liten längre och galet vulgär. Första bottnen var smaksatt med vanilj/mandel, andra vanilj, tredje caramel, fjärde caramel/choklad och femte var mörk choklad. De varvades med caramelsås, mosade hallon och hela tårtan dränktes sedan i caramel (karamell?! Nej, ja ni fattar).
Vi var sjukt taggade men när chokladen åkte på började tårtan smälta och alla lager såsades iväg åt olika håll.
När vi ställde in den här klumpen i kylen hängde Felicia med huvudet och sa "I don't think I'm supposed to be a pastry chef".
Men titta! Några timmar i kylen, lite petandes och ännu mer choklad blev tårtans räddning och när gästerna kom var det lite utav ett mästerverk som presenterades.
Jag var sjukt nöjd med den tuffa ljushållaren.
Födelsedags-Felicia och nya rummisen Olivia som by the way är helt jävla toppen.
Felicia kom på den fantastiska idén att göra jelloshots. Jag som ALDRIG dricker vodka (pga kräks typ av det) var skeptisk men efter fem stycken tyckte jag också att det var en bra idé.
Alltså tårtan!
Olivia och Vera var läckra i mörkret.
Likaså Felicia och Roca.
Alan och Magda. Alan var förfestens enda kille, men han log, slurpade i sig några jelloshots och smygdiggade lite när alla tjejer skreksjöng "Say My Name".
Roca och Magda hade hattfest med alla mina spännande hattar.
Fina tjejerna. Älskar att Roca alltid slänger till med sin 2 cool 4 school-pose när en kamera är i närheten.
Jag var helt uppenbart för full för att hantera min kamera i mörkret därför blir det inga bilder på resten av festfolket. Men de var också glada, roliga och festliga, som det sig bör när man är på fest.
När all sprit var slut tog vi buss 19 till G-A-Y Heaven vid Embankment som är en av Londons största gayklubbar. En av mina födelsedagspresenter till Felicia var att jag skulle dansa hela natten till musik jag inte gillar utan att klaga en enda gång. Jag dansade tills mina ben höll på att gå av, drack vodka med tranbärsjuice och susade runt bland de olika dansgolven. Jag sjöng med för full hals i "Edge of Glory" och när de spelade "We Found Love in a Hopeless Place" himlade jag inte ens med ögonen. Jag såg bara på Felicia. Hon var så himla himla lycklig och det går ju inte att klaga på någonting då.
Kommentarer
Postat av: kajsa
Ser ju HELT fantastisk ut! Jag blir typ mätt bara av att titta på den. hahaha
Trackback
