På väg mot drömmarna
Hej kära barn,
Jag sitter i denna stund på tåget på väg mot Manchester. Jag ska spendera de kommande tre dagarna i studion och är så himla pepp!
Sist jag var i studion var både jag och Nigel väldigt sjuka, trötta och fick dåliga besked, så det var lite blandade känslor och inte särskilt rock n roll.
Den här gången är jag frisk, glad och känner mig lite mer redo. Vill så himla gärna berätta exakt vad vi planerar och vad vi spelar in och så, men allt är hemligt tills det är klart. Får se om jag kanske kan smyga ut med något som jag kan visa er i förväg, bara för att ni är bäst.
Nu ska jag ta en liten powernap innan tåget kommer fram till Manchester.
Puss
Varsågod, din dag blev precis lite bättre.
Jag har inget att säga så... say hello to lilla gullekatten här nere va!
POLOPOLOPOLOPOLO
Alltså ÄLSKAR när saker man diggar men aldrig hittar helt plötsligt blir trendigt och finns överallt och är superbilligt! Till exempel den nya polovågen! Då menar jag de här perfekta tunnare polotröjorna med mjuka kragar som inte stryper men som inte är sladdriga och ligger i flera veck. Precis såna polotröjor är tydligen jättetrendigt så jag lyckades fynda den här (alltså den på bilden nedan) för ynka 3 pund! HALLELUJAH!
Supersnyggt, asaskönt, varmt och gosigt om halsen och bara allmänt najs.
En gång var vi ett band som skulle ta över världen
När jag var fjorton åkte jag på konfaläger där jag inte kände en enda kotte. Innan vi klev på bussen som skulle ta oss till mitt i ingenstans där vi skulle bo i tre veckor såg jag en väldigt lång, cool tjej i snygg jacka. Jag sa hej och hon sa "snygg Ramones t-shirt" "tack gillar du också dem?". Det var förstås Helena CW och vi satt tillsammans på bussen och lyssnade på varandras mp3-spelare med varsin hörlur. ÅH "MR MOON MED MANDO DIAO ÄR SÅ HIMLA BRA" "BEATLES!!!!" osv osv. Väl framme visade det sig att vi skulle få dela rum. Så himla tur och vi blev nog bästisar med en gång.
Efter sommaren åkte vi på mingelläger där kids från kommunens alla konfaläger skulle hänga en helg och ha disco och leka lekar och sånt. Där träffade jag två av Helenas kompisar (en från teatern och en från hennes skola). Först träffade jag Matilda. Det första hon sa var "cool Ramones tisha" och jag svarade "tack, snygg the Clash t-shirt", så blev vi bästisar. Sen träffade jag Helena Herb, Helena Herb och Matilda hade lärt känna varandra på deras konfaläger, precis som jag och Helena CW.
När jag först såg Helena Herb tyckte jag att hon var den coolaste personen jag någonsin sett i hela mitt liv. Hon hade dödssvart hår med lång lugg och page. En grön kavaj, svarta stuprörsjeans och massa svart smink. Minns att jag var nervös när jag pratade med henne för jag ville impa men visste inte hur.
I slutändan blev vi fyra i alla fall bästa vänner och vi blev bandet Skump Loella.
Efter sommaren åkte vi på mingelläger där kids från kommunens alla konfaläger skulle hänga en helg och ha disco och leka lekar och sånt. Där träffade jag två av Helenas kompisar (en från teatern och en från hennes skola). Först träffade jag Matilda. Det första hon sa var "cool Ramones tisha" och jag svarade "tack, snygg the Clash t-shirt", så blev vi bästisar. Sen träffade jag Helena Herb, Helena Herb och Matilda hade lärt känna varandra på deras konfaläger, precis som jag och Helena CW.
När jag först såg Helena Herb tyckte jag att hon var den coolaste personen jag någonsin sett i hela mitt liv. Hon hade dödssvart hår med lång lugg och page. En grön kavaj, svarta stuprörsjeans och massa svart smink. Minns att jag var nervös när jag pratade med henne för jag ville impa men visste inte hur.
I slutändan blev vi fyra i alla fall bästa vänner och vi blev bandet Skump Loella.
Ingen av oss kunde egentligen spela något instrument. Jag var okej på gitarr, men kunde ungefär bara 5 ackord. Matilda lärde sig spela bas, Helena Herb lärde sig trumma och Helena CW lärde sig spela gitarr.
Det viktigaste var ju inte att vi kunde spela, det viktigaste var ju att vi hade bra låtar, såg tuffa ut och hade photo shoots i märkliga djurutstyrslar. På bilden har vi mig som någon märklig Bowie-pappegoja och Matilda som ett lejon (?).
Eftersom vi var så gott som det enda tjejbandet i vår kommun var det jättelätt för oss at få spelningar. Även fast vi inte var skitbra så var det liksom kul för människor att höra något annat än metal från 15-åriga pubertetsdudes.
Det här är nog den coolaste bilden på bandet. När jag hade pulp fiction-frilla, Matilda sportade glitterklänning med knästrumpor och alla ser allmänt dödscoola ut.
Matilda, jag, Helena Herb och Helena CW.
Jag och Matilda skrev de flesta låtarna. Till exempel "I wanna marry your shoes" "Harry Potter" och "My Friend Jack". Den sista handlar om när man råkar hångla med sin bästa killkompis och allt blir konstigt.
"Marry Your Shoes" var helt klart vår största hit och vi blev headhuntade av Sagateatern som ville att den låten skullle vara finalnumret i deras nya musikal "Ööh" som handlade om att vara ung på Lidingö. Det var ASCOOLT.
Jag och Matilda skrev de flesta låtarna. Till exempel "I wanna marry your shoes" "Harry Potter" och "My Friend Jack". Den sista handlar om när man råkar hångla med sin bästa killkompis och allt blir konstigt.
"Marry Your Shoes" var helt klart vår största hit och vi blev headhuntade av Sagateatern som ville att den låten skullle vara finalnumret i deras nya musikal "Ööh" som handlade om att vara ung på Lidingö. Det var ASCOOLT.
Här är vi med i deltävling i Lidingö Rock. Vi var asnervösa för alla band hade sjuka skills och vi var ju mest bra på att ha kul och se coola ut.
Jag hade på mig 12 cm höga glitterskor och snubblade på scen.
Men våra fans älskade oss ändå. De minsta personerna längst fram spelade i ett band som hette "Kläder av filt" (för er som inte fattar referensen så finns det ett band som heter Cradle of Filth som ser ut så här) och de var våra största fans. Killen längst till höger som ser lite fnissig ut är min första pojkvän Oscar som jag var tillsammans med i nian. Här var vi såklart inte ihop längre men vi var fortfarande kompisar.
Som ni märker så gick vi igenom lite olika stilar. Den här spelningen hade vi starka färger, Helena Herb var hipstergullig och jag ville bara se ut som Debbie Harry men såg mer ut som en kyckling.
Sen var vi lite mer indie och såg coola men snälla ut. Mysiga halsdukar, mjuka t-shirts och sånt.
Här blev bandet intervjuat (förutom jag för jag var i skolan) och alltså det där citatet "musiken fick bandet att börja spela, inte myten om rock'n'roll-livet" får mig att garva och gråta varje gång. Vi var så himla seriösa och gulliga. Så här i efterhand måste jag väl ändå erkänna att det var nog myten om rock'n'roll-livet som fick oss att starta bandet.
Helena CW gjorde all vår grafiska design och hur snyggt var inte det!??
Skump Loella körde på i typ tre år. Vi hade tid i replokalen varje vecka men när vi var på väg att fylla sjutton så repade vi mer sällan. Det var mycket plugg på gymnasiet, vi hade nya intressen som tog tid utanför skolan och vi började liksom bråka om onödiga grejer. Vi slutade göra spelningar och till slut bestämde vi oss för att om vi skulle fortsätta vara vänner var vi tvungna att sluta spela ihop.
Det var väldigt sorgligt förstås, men i slutändan tyckte vi det var viktigare att vi var bästa vänner än ett band och så blev det. Bästisar är vi fortfarande och Skump Loella kommer alltid vara en av de bästa grejerna som hände under mina tonår. Det var genom Skump Loella som jag började skriva låtar och det var genom Skump Loella som jag hittade några av mina viktigaste personer i hela världen.
Ang. alla mina bästa gissningar
Blondinbellas bebis heter Gillis!
Alltså hade jag helt fel med alla mina gissningar. Nu gissar jag dock att hans mest populära smeknamn kommer vara Lillis och Gullis och när han går med i studentkåren på universitetet kommer han kallas Fullis. Kan också tänka mig att mamma BB kommer vara kreativ och slänga ur sig saker som "Spillis" när han kladdar vid matbordet, "Killis" när han blir kittlad eller gör något riktigt manligt/killaktigt och förstås Trillis när han ramlar! TOKIGT!
Jag vill få fram musen på något sätt.
Min kompis Moa har jobbat med produktionen av Dessertmästarna som sänds på kanal 5 så jag visar mitt stöd genom att slötitta lite då och då när jag egentligen borde plugga. Överlag tycker jag väl att programmet är sådär. Det känns liksom som att det är konstant dålig stämning och ingen verkar ha särskilt kul, det är mest stora egon och inte särskilt imponerande desserter. MEN! Alltså avsnittet när de ska göra barnkalasdesserter och den här killen pratar om sitt Klas Klättermus-tema då dog jag bara. ÅÅÅH! Så kul!
The only heaven I'll be sent to is when I'm alone with you
Hittade en ny favoritlåt idag av Hozier. Hade aldrig hört talats om dem förut men den här låten är fantastiskt jävla bra och videon är en sån där som berör på riktigt.
Tycker det är så viktigt att kritiken mot Rysslands homopolitik inte bara finns i demonstrationer och debattartiklar utan även i musik(videor) och konst. Överlag behövs mer politisk musik och samhällskritiserande låtar som inte är rap eller gammal proggmusik. Det behövs i topplistorna och i allas spellistor.
KEMUN mina fellow låtskrivare; vi måste bli bättre på att sjunga om saker som är viktigt!
En positiv sida av dödsvintern som närmar sig
En bra grej med kallt höstväder och försmak på vintern är att man kan skoja till det med flera spexiga lager och boom helt plötsligt så använder jag dubbelt så mycket av min garderob och gräver fram gamla favoriter.
Mormors gamla kappa som hon sydde upp hos en skräddare efter en Dior-modell på 50-talet, lika fin nu som då. Under sportar jag min 70-talsblus som jag köpte på Stadsmissionen vid Nytorget för 90 spänn, min favvoväska från Myrorna och nya Primark-kjolen i sammet som blev min för 8 pund.
I dream of summer and you in that dress
Enligt någon halvpålitlig källa kommer den här vintern bli den kallaste NÅGONSIN (typ), med arktisk kyla, dödliga stormar och snö fram till Maj.
Känns lagom kul. Jag blundar och drömmer om sommaren som försvann alldeles för fort istället. Heta dagar i Londons alla parker, ljumma kvällspromenader längs med Regent's Canal och de ljusblå nätterna när alla stadsljus blir helt magiska.
Känns lagom kul. Jag blundar och drömmer om sommaren som försvann alldeles för fort istället. Heta dagar i Londons alla parker, ljumma kvällspromenader längs med Regent's Canal och de ljusblå nätterna när alla stadsljus blir helt magiska.
Schwung och vavavoom!
Jag har haft ett riktigt bajsslut på den här veckan så jag försöker vända trenden med en ordentlig fest hemma hos Arianna för att fira Moss födelsedag. Tröttheten har jag dolt under tusen lager smink och skallen försöker jag bota med whiskey och riktig socker-cola.
På mig har jag svart sammetskjol, min svarta westernskjorta, pimpad med nitar och Chanel-rosett och såklart ett ordentligt schwung i håret!
På mig har jag svart sammetskjol, min svarta westernskjorta, pimpad med nitar och Chanel-rosett och såklart ett ordentligt schwung i håret!
Försökte göra en Katy Perry roar-pose men ser mest ut som att jag har klumphand eller en stump till lillfinger.
Winter is coming
Vintern har börjat smyga sig till England. Det känns lite trist men också helt ålrajt eftersom det betyder säsongspremiär för mitt absolut luddigaste plagg. DEN DÖDA TEDDYBJÖRNS-SCARFEN!
BOOM BOOM KAPOW!!!!!!!!!
Måndag, Monday, Montag.
Vissa nätter är bara bättre än andra (typ whiskey-cola-pizza-musik-ävenfastdetbaraärmåndag-nätter).
Så är det.
Så är det.
Svårt/jobbigt/tråkigt?
Ibland frågar människor mig "är det inte svår/jobbigt/tråkigt att vara vegetarian?". Svårt/jobbigt/tråkigt? Jag tänker ju inte ens på att jag är vegetarian förutom när jag är på restaurang och de inte har några vegetariska alternativ, eller när någon ställer just en sån fråga.
Jag är dessutom inte 100% vegetarian, jag är ju pescetarian egentligen. Äter fisk ungefär 1-2 gånger i månaden, men då ser jag till att det är från vettiga ställen och att de fiskats på ett sätt som inte förstör havsbottenfloran (leta efter MSC och ASC stämplar). Att hitta rätt och välja rätt varor är väl något som kan klassas som svårt/jobbigt, men faktiskt så tar det ungefär två sekunder att kika på ett paket i kyl/frysdisken för att veta var de kommer ifrån. För er i Sverige är den här tabellen väldigt bra som stöd när man väljer fisk http://www.wwf.se/source.php?id=1540773.
Med den här svårt/jobbigt/tråkigt-frågan är det många som undrar om det är svårt att låta bli att äta kött. "Frestas du inte av en riktigt fin bit kött?". Alltså...nej? Jag slutade äta kött för att jag var övertygad om att det är dåligt för miljön, dåligt för djuren och att det hade en dålig effekt på mitt mentala välmående. För mig är det lätt att inte äta kött, jag vill ju inte.
När man inte ätit kött på flera år så luktar det inte gott. En "fin bit" luktar mest döda tofflor och ser inte alls särskilt gott ut. Det enda sortens kött jag uppskattar är när min pappa skjuter en älg och kan äta gott kött en hel vinter från en glad älg som levt på blad och bär i en sjukt skön skog hela livet. Då kan jag tänka "vilken fin bit kött", fast jag vill ju ändå inte äta den, för det luktar inte gott. DET LUKTAR JU DÖTT!
Svaret på om det är tråkigt att vara vegetarian är också ett stort fett NEJ. Jag kan köpa en miljon olika grönsaker och kombinera dem i oändliga variationer medans personen som ställer frågan äter en bit kött med en potatis och lite tomat/gurka/salladsblad. Är det inte SÅ TRÅKIGT att äta kött? Igår kväll lagade jag till exempel en vegetarisk boeuf bourguignon, med rödbetor istället för biff och gula morrötter, två sorters lök, blomkål, gula ärtor, linser, savoykål, spenat, timjan, chili, vitlök och en halv flaska rödvin. Allt ekologiskt, allt svinbilligt, proteinrikt och sjukt jävla störgott. ÄR DET INTE TRÅKIGT ATT ÄTA KÖTT?
Jag ville bara säga att jag älskar att äta vegetariskt, för det är så lätt/ojobbigt/kul.
Jag är dessutom inte 100% vegetarian, jag är ju pescetarian egentligen. Äter fisk ungefär 1-2 gånger i månaden, men då ser jag till att det är från vettiga ställen och att de fiskats på ett sätt som inte förstör havsbottenfloran (leta efter MSC och ASC stämplar). Att hitta rätt och välja rätt varor är väl något som kan klassas som svårt/jobbigt, men faktiskt så tar det ungefär två sekunder att kika på ett paket i kyl/frysdisken för att veta var de kommer ifrån. För er i Sverige är den här tabellen väldigt bra som stöd när man väljer fisk http://www.wwf.se/source.php?id=1540773.
Med den här svårt/jobbigt/tråkigt-frågan är det många som undrar om det är svårt att låta bli att äta kött. "Frestas du inte av en riktigt fin bit kött?". Alltså...nej? Jag slutade äta kött för att jag var övertygad om att det är dåligt för miljön, dåligt för djuren och att det hade en dålig effekt på mitt mentala välmående. För mig är det lätt att inte äta kött, jag vill ju inte.
När man inte ätit kött på flera år så luktar det inte gott. En "fin bit" luktar mest döda tofflor och ser inte alls särskilt gott ut. Det enda sortens kött jag uppskattar är när min pappa skjuter en älg och kan äta gott kött en hel vinter från en glad älg som levt på blad och bär i en sjukt skön skog hela livet. Då kan jag tänka "vilken fin bit kött", fast jag vill ju ändå inte äta den, för det luktar inte gott. DET LUKTAR JU DÖTT!
Svaret på om det är tråkigt att vara vegetarian är också ett stort fett NEJ. Jag kan köpa en miljon olika grönsaker och kombinera dem i oändliga variationer medans personen som ställer frågan äter en bit kött med en potatis och lite tomat/gurka/salladsblad. Är det inte SÅ TRÅKIGT att äta kött? Igår kväll lagade jag till exempel en vegetarisk boeuf bourguignon, med rödbetor istället för biff och gula morrötter, två sorters lök, blomkål, gula ärtor, linser, savoykål, spenat, timjan, chili, vitlök och en halv flaska rödvin. Allt ekologiskt, allt svinbilligt, proteinrikt och sjukt jävla störgott. ÄR DET INTE TRÅKIGT ATT ÄTA KÖTT?
Jag ville bara säga att jag älskar att äta vegetariskt, för det är så lätt/ojobbigt/kul.
Hjälp världen bli lite bättre och ät mindre kött. Det gör skillnad!
Den här hemsidan visar hur mycket vatten det krävs för att producera olika sorters mat. Tänk att det krävs 15 400 liter för att få fram 1 kilo kött, men bara 2145 för att få 1 kilo soyabönor. Överlag konsumerar en köttätare 5000 liter av "osynligt vatten" om dagen medan en vegetarisk kost ligger på 2500 om dagen.
Den här hemsidan visar hur mycket vatten det krävs för att producera olika sorters mat. Tänk att det krävs 15 400 liter för att få fram 1 kilo kött, men bara 2145 för att få 1 kilo soyabönor. Överlag konsumerar en köttätare 5000 liter av "osynligt vatten" om dagen medan en vegetarisk kost ligger på 2500 om dagen.
Professor K
Tjänna!
Jag har fått det skojiga uppdraget att hålla en workshop i låtskrivande nästa vecka på en skola i södra London.
Det är kids i åldern 16-18 som måste klura ut vad de vill göra efter de går ut skolan så jag är inhyrd som föreläsare/workshophaverska för att se om någon är tänd på att plugga musik på universitetet eller kanske hoppa rakt in i en karriär som låtskrivare.
Det är jättekul för jag får skriva allt material själv och får hitta på precis vad jag vill. Känns extra skoj eftersom jag blev rekommenderad av både vår programledare och min lärare som brukar göra den här typen av workshops på liknande skolor. Hoppas i smyg att de tänker anställa mig som lärare på min skola nästa år när jag är klar med utbildningen. The Institute är ju ändå lite som Howarts, man behöver liksom inte ha en lärarutbildning för att undervisa, man behöver bara vara great på det man gör.
Också extra extra skoj med den här workshopen eftersom jag får betalt 50 pund för en timmes jobb. SKÖN LÖN! Visserligen har jag lagt ner en hel del jobb på att ta fram en bra workshop, MEN DET ÄR JU BARA KUL!
Nu gömmer jag mig från regnet, pluggar och lyssnar på den här tokbraiga konserten där en hel orkester spelar musiken från Tom & Jerry. Tänk vilket jobb att komponera och arrangera det stycket för så många instrument.
Jag har fått det skojiga uppdraget att hålla en workshop i låtskrivande nästa vecka på en skola i södra London.
Det är kids i åldern 16-18 som måste klura ut vad de vill göra efter de går ut skolan så jag är inhyrd som föreläsare/workshophaverska för att se om någon är tänd på att plugga musik på universitetet eller kanske hoppa rakt in i en karriär som låtskrivare.
Det är jättekul för jag får skriva allt material själv och får hitta på precis vad jag vill. Känns extra skoj eftersom jag blev rekommenderad av både vår programledare och min lärare som brukar göra den här typen av workshops på liknande skolor. Hoppas i smyg att de tänker anställa mig som lärare på min skola nästa år när jag är klar med utbildningen. The Institute är ju ändå lite som Howarts, man behöver liksom inte ha en lärarutbildning för att undervisa, man behöver bara vara great på det man gör.
Också extra extra skoj med den här workshopen eftersom jag får betalt 50 pund för en timmes jobb. SKÖN LÖN! Visserligen har jag lagt ner en hel del jobb på att ta fram en bra workshop, MEN DET ÄR JU BARA KUL!
Nu gömmer jag mig från regnet, pluggar och lyssnar på den här tokbraiga konserten där en hel orkester spelar musiken från Tom & Jerry. Tänk vilket jobb att komponera och arrangera det stycket för så många instrument.
THUNDERSTORM
Min låt Thunderstorm har nått 10,000 spelningar på soundcloud!
Känns ballt, tufft och 100% awesome! Särskilt eftersom jag spelat in och producerat låten helt själv i mitt sovrum. Det är lo-fi och lite knackigt här och där, men det gör att jag gillar det nästan mer. Det blir lite mer nära på så sätt.
Känns ballt, tufft och 100% awesome! Särskilt eftersom jag spelat in och producerat låten helt själv i mitt sovrum. Det är lo-fi och lite knackigt här och där, men det gör att jag gillar det nästan mer. Det blir lite mer nära på så sätt.
Tack alla som delat låten på facebook, twitter och sånt. Det gör att man känner sig lite mindre ensam.
So you wanna be a rockstar?
Jag jobbar på nya pressbilder och sånt skoj. Känner att det är lite svårt att ta sig själv på allvar när man försöker se så himla cool och chill ut. BA YEH KEMUN! Men man måste ju vara lite så ibland om man ska vara artist på riktigt.
Vad tycker ni om den här?
Vad tycker ni om den här?
Kanske borde passa på att göra en ny header också?
MOMMY
Min mamma är här!!!!!!
Alltså...jag har tre ord till er:
Alltså...jag har tre ord till er:
TOTAL
FUCKING
BLISS
