STRÅLANDE NYHETER EVERYONE!

 

Nigel (min producent) ringde idag och berättade att Janice Long (hon radioprataren som spelade min låt på BBC2) sagt att hon vill ha en "Janice Long introduces..." konsert på Nantwich Words and Music festivalen i höst och hon vill att jag ska spela! HOHO! Hur skoj är inte det?!?!?!?!?!

Jag blev alldeles till mig och helt pirrig. Det kommer bli en ganska stor konsert (i förhållande till hur liten festivalen är), hon kommer prata om hennes år i branschen och hur hennes karriär utvecklades och det kommer vara jag och John Smith som spelar. John Smith är världens tuffing och håller på att bli superkändis. Just nu turnerar han som förband åt BEN HOWARD och liksom...my god va coolt det här är. 

 

Tänkte att ni skulle få höra den här nyheten först. Jag kommer inte lansera det på min artistsida förrän nyheten publicerats officiellt på festivalens hemsida. WOHO! Åh TAGGEN PEPPEN TAGGEN! 

   

Min utdragna förkylning visade sig vara halsfluss och jag har nu fått 80 tabletter som jag måste knapra upp de kommande 10 dagarna. I väntan på lite styrka tycker jag vi tar och lyssnar på King Creosote.

 

Hej och hopp nå åker jag och campar! 

Jag och Danny ska åka till Fairlight utanför Hastings och campa vid havet. Det är Dannys första midsommarafton och jag kände pressen på att leverera en riktig midsommarfest....och kanske lät det gå överstyr. Min ryggsäck är så tung att jag måste gå framåtlutad för att inte trilla baklänges och den är bara fylld med mat och dryck (+ett par byxor och en tjocktröja).

Håll tummarna för att det inte regnar på oss och att jag lyckas bära ryggan hela vägen fram utan att dö/bryta ex antal ben.

 

Glad midsommar!

 

Ja jag vet att det är töntigt och jag vet att alla som har spelat in något någonsin har sin musik där... men jag blev fortfarande lite exhalterad när jag såg att man kan förbeställa min musik på iTunes.

 

HOHO! Liksom ba, a jag ska bara logga in på iTunes store och get me some of Katarina Gunnerholm. BOOM! 

 

Känner mig som Paris Hilton när det fortfarande var coolt att vara Paris Hilton.

 

Igår spelade jag in en livevideo åt Nadine där hon spelar sin senaste låt "Alive". Vi åt middag i hennes trädgård, dansade till City High och larvade oss. Vi hade så himla kul när vi spelade in och låten är svingalet jävla bra. 

Lyssna, älska, dela! 
 

Kära hjärtanes, hur kan det vara bara 3 veckor kvar tills jag släpper min skiva??? Det känns som om det var igår jag tänkte, 9:e juli är flera månader bort.

 

3 veckor i alla fall. Bara tre veckor...oh lord. Snart ska man kunna förbeställa skivan på iTunes, om man är sån som vill vara först. Annars tycker jag det bästa man kan göra är att förbeställa en flygbiljett till London och komma på lanseringsfesten! Där kan man ju få en riktig CD-skiva i supersnyggt fodral som man kan få signerat med personlig hälsning. 

 

På festen kommer man föhoppningsvis kunna se lite brittiska B-kändisar inom musikbranschen, så som musikproducenter, skivbolagssnubbar, radiopersoner och artister som var creddiga på 90-talet. Det kommer också vara knökfullt med soon to be asacreddiga artister. Till exempel Natasha North, Hanna Jacobsson, ARIA, CeCe och Rebel Actors.

 

Ni vill helt enkelt inte missa det här.

 

Det är strax efter midnatt på en mörk klubb en varm septembernatt. Toaletterna har gått sönder och pissblandat vatten läcker ut på dansgolvet där alla är för fulla och dansar för snabbt för att fötterna ska hinna fastna i det klibbiga golvet. 

Jag är fortfarande kär i han den där som aldrig skulle få veta något och någonstans hoppas jag att det är just hans ansikte jag kommer se i den studsande folkmassan, men alla lockhåriga huvuden som vänder sig om har fel ögon och helt fel mun. 

 

Trött på värmen och trött på att aldrig ha tur går jag ut bland de överfulla bänkarna i hopp om att hitta en plats någonstans. Josefin säger "men där, han där borta, gå och sätt dig och prata med honom" och jag säger "näääh men hur då? Jag vill inte ragga" "be honom om en tändare!" "Men jag röker ju inte?" "Okej jag ber om en tändare då så får du följa efter". Hon går fram till den där mystiska skäggbeklädda killen i gubbkeps och ber om eld, slår sig ner och jag sätter mig bredvid henne. Jag minns inte vad hon säger, men helt plötsligt är hon borta och jag sitter bredvid killen med tändaren och säger typ "kommer du hit ofta". Han ler, går till baren, kommer tillbaka med två öl och säger att han heter "Danny". Vi skakar hand och de mörka lockarna med det rätta ansiktet känns inte lika viktigt längre.

 

Veckor går. Jag säger aldrig någonting men du slutar röka ändå, för du vet att jag inte gillar att kyssa dig efter du rökt. Vi utforskar staden, jag får åka hem till dig och du får åka hem till mig. Du är äldre än mig, men jag frågar inte hur mycket för jag är rädd för att få ett svar jag inte vill höra. Jag vill inte förstöra något nu när allt är helt fucking underbart och jag har känslor som legat i koma i flera år.
Det är tyst i rummet, du skriver något med ditt finger ovanför mitt hjärta. Osynligt bläck som tatuerar det största och viktigaste man kan säga till någon. Jag ler i mörkret och viskar tillbaka.

 

Månader går. Du heter egentligen Daniel, men det får jag bara kalla dig när jag är arg. Du lagar mat åt mig när jag är sjuk och vi hittar alltid på nya grejer. När jag känner mig låg sjunger du för mig och när jag är glad sjunger vi tillsammans. Du lär mig saker om mig själv och du ljuger aldrig. Du överraskar mig och jag lär känna dig hela tiden.

 

Nästan ett år har gått. Du är rädd att jag ska tröttna. Det säger dina kompisar att unga tjejer gör. Du är rädd för vad mina föräldrar ska tycka (som om jag skulle bry mig) och du är rädd att jag inte kommer vilja vara med dig när du blir äldre (som om jag skulle helt plötsligt bli yngre). Samtidigt är jag rädd att du inte vill vara med mig för att jag är för ung och att du ska tröttna på att jag ibland är en idiot. 
Vi är båda rädda för allt är så fruktansvärt enkelt, som om att det måste finnas en mörk rot på varje lyckoklöver, och att det inte kan vara möjligt att vi ska få vara så här bra med varandra.

Du frågar hur jag vet så säkert att jag vill vara med dig och jag svarar "för när jag ser dig blir jag helt varm i magen och när du går känns det överallt". Du ler och vår obefogade paranoia glöms bort.

 

Vi går på bio och ser en halvdålig film. Vi dricker cola med namnen Dan och Katarzyna på och jag tänker, honom vill jag aldrig släppa.

Igår fick jag jobb på ett bemanningsföretag som hyr ut personal till olika events och cateringtillställningar. Det är helt perfekt för det innebär att jag kan boka in pass när jag har tid och behöver inte ta ledigt när jag har spelningar eller andra musikgrejer jag måste jobba med.

 

Anyways, jag var tvungen att köpa ett par svarta byxor (suck) och en långärmad svart skjorta (suck) och svarta jobbskor (suck) och for därför till Primark för att skämmas över oetiskt shoppande och fynda billiga trista jobbkläder.

 

När jag ändå var där kunde jag ju inte låta bli att lägga ner lite andra grejer i korgen, bland annat det här som jag vet redan nu kommer vara min absoluta sommarfavorit. 

 

Hej måndag. Världens sämsta skitmåndag. Kan du gå och dö jävla bajsdag?

Jag har varit arg, ledsen, asförbannad och ännu mera ledsen i de seaste dagarna. Allt på insidan förstås, men det har släppts ut små vågor av mörker då och då. Till exempel i affären när jag blev tårögd för att det inte fanns Pepsi Max, bara Diet Coke och Olivia frågade "what's the difference really?" och jag svarade "one tastes like poo-death and the other is a mouthfull of heaven". 

Döden känns så nära, livet som var en episk resa är nu koncentrerad till en 30 sekunders trailer för en pissig SF-action med indiebudget. Felicia flyttar imorgon och jag måste lära mig leva utan henne igen.

 

Jag är dunderförkyld, letar jobb som en galning och är ungefär skitledsen hela tiden för att Felicia flyttar på måndag.

 

Sjuk + jobbsök + apledsen = bloggsvacka. Ha tålamod och hojta gärna till om ni har sköna jobbtips i London. Jag är erfaren inom de flesta lågavlönade yrkena och är väldigt duktig på att multitaska.

 

Efter många om och men och en hel del trista förseningar kan jag äntligen låta världen veta att min EP kommer släppas den 9:e juli! Det har varit en lång väntan och mycket jobb från min sida, men snart får jag äntligen visa slutresultatet av vad som egentligen hände i den där studion i Manchester en kall vecka i Mars.

 

Releasefesten kommer vara på The Paradise i Kensal rise samma datum och förhoppningsvis kommer både personer från BBC, Universal och min gulliga familj. Om ni är i London; snälla kom! Det kommer bli väldigt festligt och man kommer kunna köpa riktiga skivor i supersnygga fodral som man självklart kan få signerade (hehe). 
Om ni bor i Sverige, Amerikat eller kanske Bangladesh så kommer ni kunna köpa skivan på iTunes, Spotify och Amazon. Den kommer kosta ungefär som en svensk öl (alltså 49 spänn) och köper man den betyder det att jag har råd att äta en dag till.

Slutligen; för att gottgöra den här förseningen av släppet har jag lagt upp en ny låt på Soundcloud som man kan ladda ner helt gratis (eller streama tusen gånger på sidan) bara för att jag är så himla schysst. Låten heter Thunderstorm och är skriven, inspelad och producerad av mig själv i mitt lilla sovrum här i Islington. Den kommer inte vara med på skivan utan är liksom som en demopresent från mig till er.

 

Hoppas ni gillar den!

Förra helgen var jag och Danny på Field Day Festival för att checka in favoriter och dricka cider. Vi kom fram till Victoria park och följde lyktorna till entrén.